I planförslaget för åren 2022-2033 skjuts järnvägssatsningar i södra Sverige fram, men Norrbotniabanan är kvar och fler järnvägsinvesteringar föreslås i Norrbotten. Anledningarna till det stavas främst industrisatsningar och klimatmål.
– Jag är i grunden väldigt positiv. Trafikverket nämner de stora satsningarna i norr och vikten av att vi får en infrastruktur som håller ihop, säger regionrådet Nils-Olov Lindfors (C) i Botniska korridoren, en samarbetsgrupp där sju regioner driver på Norrbotniabanan-bygget.
Än saknas finansiering till Norrbotniabanans sträckning mellan Luleå och Skellefteå som föreslås börja byggas under planperioden. Näst sista etappen Dåva-Skellefteå föreslås börja byggas 2025-2027 och vara klar till 2033.
Men det duger inte, enligt regionrådet.
– Jag ogillar å det grövsta att man säger att man ska påbörja någonting. Jag vill veta när det är slutfört, säger Lindfors.
Är du orolig för att Norrbotniabanan ska stå klar långt efter de stora industrietableringarna?
– Nej, jag är säker på att det här är prioriterat.
Däremot efterlyser han pengar till vägarna, särskilt "dödens väg" E10 som i planförslaget förses med mitträcke på bara en sträcka.
Trafikverket föreslår en satsning på 7,5 miljarder på järnvägen mellan Luleå och Riksgränsen. Men pengar saknas och föreslås tas in genom lån och höjda banavgifter. Trafikverket vill även ha dubbelspår mellan Luleå och Boden och en satsning på Luleå C, som lyftes ur förra planen till förmån för Malmporten.
– Den behöver absolut komma in i planen, men ännu viktigare är dubbelspår Luleå-Boden. Det är fullt på malmbanan, vi får varken in mer persontåg eller malmtåg och det är kritiskt att det kommer med, säger Luleås kommunalråd Carina Sammeli (S) som också vill se att Norrbotniabanan står färdig långt före 2033.
Peter Roslund, Norrbotniabanegruppen, säger att det är möjligt att börja bygga nästa etapp söderut från Luleå.
– Vi måste jobba för tidsplanen. Vi har förankrat att Norrbotniabanan ska byggas, det vi kan påverka nu är hur snabbt det tar, säger han och pekar på att det även skulle uppmuntra till arbetspendling.
– Det kommer att vara minst lika viktigt att kompetensförsörjningen fungerar. Alla kommer inte att flytta på grund av jobb utan det måste gå att pendla.