Blått en dag, och nästa nåt slags rödgrönt.
Vilket skämt vad än som kommer på!
Allt nu vilar i vår talmans händer,
men vi svenskar ängslas allt ändå.
I en tid då färgerna är bjärta,
vill visst ingen skifta ton ett slag.
Allas tjafs och tjurighet ger smärta,
missmod, vanmakt, o-o-o-behag.
Hjälp oss hellre leva tryggt och stilla
och gemensamt sköta det som är.
Ingen tid finns mera att förspilla.
Sluta upp att spela stel och tvär.
Tänk på att, vad som än nu oss händer,
kompromisser godtas nog ibland.
Då till alla oss ni trots allt sänder
en signal: ni bryr er om vårt land.
Själv av livet jag har tyckt mig lära,
att de mångas bästa bör gå först.
Sans och ansvar vill vi se er bära,
inte bara verka bäst och störst.
Att blott visa upp beslutsam nuna,
är en primitiv och dum taktik.
Det är risk att än fler då blir bruna,
– fast i dag krävs mera mosaik.