Piggaste låten på Kiss nya platta heter Back to the stone age. Stjärnbarnet Paul Stanley har fyllt 60 och syftar troligen på den tid då bandet fortfarande kunde sätta skräck i tonårsföräldrar och Hem och skola-föreningar. Men det hjälper föga att Stanley och kompani har snott riffet från MC 5:s Kick out the jams, låten - och skivan - känns betydligt mer som Viagra än vital rock’n’roll. Det råder ingen brist på allsångsanpassade refränger, koskällor eller maffiga gitarrsolon, men varje enskild del av varje enskild låt är så uppumpad att helheten blir en trög, jämntjock gröt.
Samtidigt måste man ge det till Kiss. Det är ganska stort att de orkar skapa ännu en anledning att få dra ut på vägarna och spela sina bra låtar.