Mer pengar för skola med självstyre

Eleverna i högstadiet strömmar ut ur klassrummen när lektionen är slut och går till sina skåp för att lämna böcker. Stadsöskolan ser ut som vilken kommunal skola som helst.
Men skenet bedrar.
Skolan drivs som intraprenad, vilken innebär att rektor, personal, elever och föräldrar har makten nästan på samma sätt som en friskola styr sin verksamhet.
De flesta klassrummen är standardklassrum, men det finns tre som är helt nyinredda.
Daniel Folkesson, 14, och Kristoffer Töyrä, 14, båda ordföranden i elevrådet på skolan och Frida Holmlund, lärare i svenska och samhällsorienterade ämnen, visar oss dit.
I dörren är det skor av, för att heltäckningsmattan inte ska bli smutsig, men eleverna verkar nöjda.
- Det är skönt att ta av sig skorna. Det är trevligare med de nya rummen. Stolarna är sköna och allt känns roligare, man blir mer vaken och uppmärksam, säger Folkesson.
Mattan gör att det också blir mycket tystare, inget stolskrap och mycket lägre bakgrundsljud.
De rustade rummen kallas berättarrum och på väggen hänger så kallade aktive boards, skrivtavlor kopplade till en dator. Dessa finns i 17 klassrum.
I taket hänger en projektor och på tavlan syns det läraren har på sin datorskärm. Det går också att använda verktyg och flytta bilderna och skriva direkt på skärmen.
- Jag använder mycket mer bilder, det blir bättre lektioner och eleverna blir mer aktiva, säger Frida Holmlund.
Framför tavlan står en soffa där eleverna kan sitta lite bekvämare vid genomgångar.
Intraprenaden har inneburit en kvalitetshöjning anser Anita Fagervall, rektor. Hon har färre möten och mer tid i skolans korridorer, nära eleverna.
- Vi ordnar det för eleverna hemma hos oss. Personalen är kreativ och engagerad och känslan hos personalen överförs förstås på eleverna. Det finns också pengar till resor och satsningar.
Läraren Frida Holmlund håller med:
- Inget är omöjligt. Vill man gå en fortbildning eller om man har en idé får man genomföra det. Studiebesök med eleverna gick inte tidigare, det fanns inte pengar till bussen, men nu kan vi åka om vi vill. När alla satsar blir det roligare och man blir peppad.
Homlund kan inte komma på något negativt med intraprenaden:
- Det har blivit mer vår skola. Alla lägger ner sin själ på att det ska bli bra, Stadsöskolan ska bli landets bästa skola. Det är vi här på skolan som vet vad vi behöver. Om vissa funktioner inte behövs, varför ska man satsa pengar på det?
Intraprenaden betyder att skolan bestämmer över sin budget och kan välja bort centrala tjänster och funktioner.
Skolan har avstått tjänster för knappt sex miljoner kronor på tre år och i stället själv valt hur dessa funktioner och tjänster ska skötas. Exempel är talpedagog, specialpedagoger, vikareiförmedling, kurator, studie- och yrkesvägledare och utvecklingsenhetens tjänster till 75 procent.
Det är det ekonomiska självbestämmandet är den stora vinsten, säger Fagervall.
- Det är inte så att vi inte har de här funktionerna vid skolan. Vi har lokala lösningar på allt och min bild är att det fungerar bättre nu. Vi hittar nya lösningar på problem som passar vid vår skola, säger hon.
Vissa kommunala beslut går emot det ekonomiska självstyret. Det senaste är att 900 kronor tas från varje elevs elevpeng till en central budget för modersmålsundervisning.
- Vi vill så mycket som möjligt hitta lösningar som passar vår skola. Om man vill ha intraprenad med självstyre, får man också ha respekt för självstyret. Nu blir det en central lösning. Det är minuppgift som rektor att få modersmålsundervisningen att fungera. Jag vill ha makten över så mycket som möjligt.
Är det inte risk att elever inte får den hjälp de har rätt till när skolan ska betala för den?
- Det är elevernas bästa som är vårt mål. Vi har en ordentlig reserv om en elev behöver extra stöd. Min känsla är tvärt om, intraprenaden ger möjligheter till satsningar och det finns budget för extra personal, säger Anita Fagervall.