Musiken blev tidigt en stor del av Oscar Rutbergs liv. Hemma i Boden fanns ett piano som hans mamma brukade spela på, och ganska snart även Oscar.
– Vi spelade mest ur en bok med vispop, säger han leende.
Efter gymnasiet och musikstudier vid Framnäs i Piteå hade han ett vikariat som organist i Harads församling. Sedan flyttade han till Stockholm och Kungliga musikhögskolan där han fick kandidatexamen förra året, och har precis avverkat första terminen på masterprogrammet i kyrkomusik.
– Det är jättekul. På masterutbildningen är det färre kurser än på kandidat, och därmed mer tid till instrumentet och till att öva. Det är svårt att veta hur jag har utvecklats under åren på skolan, men jag tycker att jag har hittat till något som jag känner att jag kan stå för.
I maj 2018 anordnade Svenska orgelsällskapet en nationell tävling för unga organister mellan 18 och 35 år. Oscar Rutberg skickade in cd-n med de två stycken som utgjorde anmälan, och blev en av de sex uttagna till tävlingen i Jönköping.
– Det började med en utslagsomgång där vi spelade på två orglar: en kororgel av barocktyp och en läktarorgel av romantisk typ från början av 1900-talet. På kororgeln spelade vi barockmusik av bland andra Johann Sebastian Bach. På läktarorgeln blev det stycken av Robert Schumann, Max Reger och Oskar Lindberg, tre romantiska kompositörer.
Han var en av de tre som gick till final. Dagen därpå spelade de ett nytt program, först på kororgeln och sedan på läktarorgeln. Oscar Rutberg vann tävlingen och fick dessutom publikens pris.
– Jag kände mig nöjd efteråt, vilket jag nästan aldrig brukar göra. Så det var förmodligen ganska bra.
Och mästartiteln får han behålla ett tag:
– Det har inte varit en orgeltävling i Sverige på 30–40 år, men den här blir troligen återkommande, kanske vart fjärde år.
På trettondagen gör Oscar Rutberg en orgelkonsert i Överluleå kyrka, hemma i Boden. Det blir ett varierat program som han själv har valt:
– Ett av styckena, ”Noelvariationerna”, har julanknytning. Noel är en fransk julvisa, och det är tio–elva variationer över samma melodi som återkommer på olika sätt. Jag spelar också ett stycke som var med i tävlingen, Otto Olssons ”Preludium och fuga i diss-moll”.
Även mer nutida musik finns med i programmet, som den minimalistiske kompositören Philip Glass ”Mad rush”.
– Det låter närmast som filmmusik och blir väldigt effektfullt i kyrkor, med den akustiken.
Efter masterutbildningen har han funderat på att söka till en solistutbildning utomlands, kanske i Köpenhamn, men inget är bestämt.
Vad är det då med detta väldiga instrument som är så fascinerande?
– Det finns sådana ytterligheter, från väldigt svagt till mycket starkt. Där ryms allt från det allra tunnaste ljudet, till att man inte hör vad man pratar om med grannen i kyrkan. Det är häftigt, allt det utrymme och uttryck som ligger däremellan.
Han har några favoriter, och berättar att skillnaden mellan orglar kan vara väldigt stor:
– På 1960–1980-talet byggdes orglar lite annorlunda än idag, klangidealen förändras med tiden. Det finns orglar som är byggda som kopior av barockorglar, det finns romantiska orglar som är intonerade mjukare. Alla är olika, även orglar i samma stil skiljer sig åt.
– Det är också avgörande vilket rum de står i. En jättebra orgel kan stå i en dålig lokal och inte låta bra alls, ibland kan man höra att en orgel som egentligen är ganska dålig blir bättre i en bra lokal. Rummet hjälper till så mycket.
Han tittar upp och tillägger:
– Men då är man verkligen nere på nördnivå.