IA presenterade under torsdagen en rapport som framhåller ett samband mellan låga lönekostnader och kraftig positiv utveckling i produktivitet hos basindustri (skog och gruvor exempelvis) i länder som Tyskland, Österrike och Finland.
Ni menar att lönekostnaderna riskerar att öka snabbare än produktiviteten. Hur löser man det problemet utan att arbetstagarna protesterar?
– Lönerna i en svensk basindustri är bra. Relativt sett, nationellt och internationellt. Sen ligger vi mycket högre i arbetskraftskostnader, då är det inte bara löner utan sociala kostnader kring en anställning, sett till andra länder som till exempel SSAB konkurrerar med.
Ambitionen är att minska gapet mellan länderna, säger Per Widolf.
– Det innebär att vi måste växla ner i löneökningstakten. Sen måste vi se till att våra kollektivavtal stöder produktivitet genom flexiblare anställningsformer och arbetstid.
– Vi måste ha fler vägar till våra jobb, det kan inte bara finnas vägen att du går industritekniskt gymnasium och sedan börjar jobba på SSAB. Du måste kunna ombilda dig från att vara statsvetare till att bli industriarbetare via yrkeshögskolor till exempel.
Han lyfter även lagförslaget om korttidsjobb.
– I synnerhet om du idag säger upp personer i en glesbygdsort så tar du en risk att personen flyttar. Korttidsjobb innebär att anställd, företag och staten delar på risken så att företaget tillsammans med facket kan låta den anställde gå ner i arbetstid och lön tillfälligt. Då utgår också ett statligt stöd. Då skulle man kunna undvika att säga upp folk och behålla kompetens inom företaget.