Massor av gift
Notvikens verkstads-område, dränkt i giftiga metaller och andra miljöfarliga ämnen, måste saneras. Det framgår av den rapport som Luleå kommun tagit emot från konsultfirman Ramböll.
Foto:
- Därför måste vi nu göra en ansvarsutredning innan ytterligare åtgärder kan vidtas, säger Sven Flodström, miljöinspektör vid kommunen.
NSD avslöjade i november 2004 att marken på Notvikens verkstadsområde är kraftigt förorenad, inte minst av metaller. En undersökning gjord av Luleå tekniska universitet hade spårat tonvis med koppar, zink, bly och arsenik. Det bekräftats nu med råge i slutrapporten.
Farliga metallrester
Ramböll, som kompletterat med egna undersökningar, gör följande bedömning av de mängder metaller som ligger nedgrävda på området.
Arsenik: 1, 1 ton.
Koppar: 21. 5 ton.
Bly 12,3: ton
Zink: 26,3 ton.
Dessutom har kadmium, kobolt, nickel och vanadin påträffats, många gånger i mängder som vida överstiger fastlagda gränsvärden.
Men det handlar inte bara om metaller. Mängden cancerogena polyaromatiska kolväten uppskattas till 99 kilo.
Allt pekar mot att en betydande del av metallerna härrör från gruvbolaget Bolidens malmvagnar. De spolades rena från malmslig innan de renoverades av SJ:s personal. Det hävdar Sven-Ove Fredriksson, som under 40 år arbetade på Notviksverkstadenn. I februari 2005 berättade han för NSD:s läsare om den verksamhet som pågick på området.
- Malmsligen slängdes direkt på avfallshögar. Det var under många år en helt okontrollerad verksamhet. Hela området är en enda stor soptipp.
Risk för läckage till älven
Det sistnämnda bekräftas av rapporten från Ramböll. Höga metallhalter har påträffats i området, framför allt i deponin, materialbearbetningsområdet, "soptippen" och hjulupplaget. Någon omdelbar risk för människors hälsa utgör inte området, i första hand beroende på att det är inhägnat.
Rapportskrivarna varnar för att metaller kan läcka ut i Luleälven. Dessutom påpekas att en av Norrbotniabanans tänkta sträckningar går genom området.
Slutsatsen i rapporten är att det krävs åtgärder, allt ifrån en övertäckning av området till en bortforsling av den kraftigt förorenade jorden. Kostnaden för det sistnämnda har beräknats till runt 45 miljoner kronor.
Nu väntar en tvist om vem som ska stå för kostnaderna. Statliga SJ som drev verksamhet i området fram till år 2000 eller privata Euromaint som då tog över?
Så jobbar vi med nyheter