Marcus Liwicki är nyinstallerad professor vid Luleå tekniska universitet, LTU. Hans forskningsämne är maskininlärning. En inriktning som är nyetablerad på LTU. Maskininlärning handlar om att skapa maskiner som kan tänka och lösa problem på ett liknande sätt som en människa.
– Generellt sett kan man säga att maskininlärning handlar om att imitera mänskligt beteende och att maskinerna blir lika smarta som en människa i specifika uppgifter. Det är vad vi försöker göra med beräkningar. För närvarande finns det en trend att lära detta automatiskt med exempelvis neuronätverk som är inspirerade av den mänskliga hjärnan, säger Marcus Liwicki.
Marcus Liwicki kommer från Berlin och blev tidigt intresserad av matematik och hade planer på att studera ämnet på universitetet, men en kurs i datavetenskap drog honom i den riktningen och han blev intresserad av att träna maskiner att bli smarta. När han doktorerade utvecklade han ett system för handskriftläsning.
– En av de stora uppgifterna, som jag tidigare har gjort i min forskning, är vad jag kallar skriftläsningssystem som inkorporerar dokumentanalys. Det vill säga, man har några dokument som man fotograferar med sin telefon, eller liknande, och sedan kan datorn läsa och till och med förstå vad som står i dokumenten.
Maskininlärning är själva kärnan i system för artificiell intelligens.
– Man kan säga att maskininlärning är beräkningskärnan, eller den tänkande delen av AI. AI är generellt sett interaktionen i världen, antingen den virtuella världen eller den faktiska världen genom sensorer och processorkraft.
Det finns en rädsla att AI kommer att medför stor arbetslöshet. Vad är dina tankar kring det?– Det är ett motsägelsefullt område. Många är rädda för att AI ska ta över jobben. Jag är del av många AI-projekt så jag gör också AI-forskning. Så man skulle kunna kritisera mig för att resultatet av mitt arbete kan leda till högre arbetslöshet. Där här är ett mycket intressant ämne som jag verkligen vill diskutera och där vi även har seminarier där vi diskuterar detta.
– Redan för 30 år sedan gjordes prognoser om att redan år 2000 skulle människor bara behöva jobba endast fyra timmar per dag. Så blev det inte utan många nya jobb skapades och även om vi inte kan vara helt säkra så kommer det förmodligen att skapas nya jobb av människor som vill göra saker som vi ännu inte kommit på. AI kan vara en möjliggörare för detta på samma sätt som datorn varit en möjliggörare för en mängd jobb som vi inte kunde tänka oss.
Liwicki menar att det finns förutsättningar redan idag för att låta maskinerna ta över i större skala.
– Vi är redan nu på ett stadium med AI och robotar att alla människor skulle kunna leva utan att arbeta. Vi har robotar som odlar automatiskt och som planterar automatiskt, så allt som är nödvändigt för att leva skulle vill kunna uppfylla. Vi har dock mer behov som människor och vi vill alltid bli bättre och där skulle AI kunna hjälpa oss så att våra liv kunder bli mer avslappnade.
– Ett annat sätt som vi kan hantera arbetslöshet på är att vi slutar se det som ett problem. Det finns redan nu en del diskussioner om en generell inkomst, en medborgarlön, och det finns många studier på det här området. Det brukar visa sig att det flesta som får dessa pengar börjar jobba med något som det inte hade möjlighet till tidigare, antingen det handlar om att det studerar något eller att de skapar ett nytt jobb genom att starta upp något och bli egenföretagare. De flesta av de här experimenten som genomförts ända sedan 1970-talet har haft positiva resultat, men det finns ingen regering som ännu har genomfört detta i stor skala.
Tror du vi kan se mer av det i framtiden?– Det är redan nu spått att bli ett av huvudämnena under nästa val. Det kan bli en av de frågor där partierna måste ta ställning.
Liwicki ser stora möjligheter med maskininlärning och artificiell intelligens, men ser även att det finns en del problem, risker och etiska svårigheter som måste hanteras. Han påpekar att inga maskiner är perfekta och att alla system kommer att begå misstag.
– Det finns även ett annat problem som kan uppkomma om vi någon gång i framtiden får robotar som kan vara som oss, tänka som oss kanske till och med vara smartare än oss. Hur ska vi som människor mentalt hantera den situationen.
Hur kontrollerar man maskinen om den är smartare än oss?– Det finns ett intressant citat som jag tror det var Schmidhuber som sa: ”En maskin som är smartare än en människa är smart nog att inte låta människan veta att den är smartare till dess att människan inte längre är ett problem.” Så hur kan vi veta när maskinerna är smartare.
– Om vi har en god vilja och inga negativa avsikter så är det troligt att maskinerna kommer att samarbeta bra med oss.
Men om någon som inte har de bästa avsikterna hur hanterar man det?– Maskiner som har mycket AI och maskininlärning kan bli ett kraftfullt vapen i framtiden. Det behöver inte heller vara ett vapen som fysiskt skadar personer det kan även handla om psykologiska hot. Många botar på nätet kan formulera nyheter på ett sätt som matchar din Facebook-profil kan i små steg påverka dina åsikter i en riktning mot en ideologi. Det är ett stort politiskt hot på samma sätt som med kärnvapen.
– Vi som forska om maskininlärning kan inte lösa detta på egen hand utan vi behöver göra det i samarbete med politiker och med de människorna som är berörda av allt detta – och vi måste jobba snabbt för det finns många som investerar mycket i AI, till exempel investerar Kina betydligt större summor än vad Europa och Sverige investerar. Även USA satsart stort. Många länder försöker vinna AI-racet.