Många hälsade våren på Skurholmsberget
Många hade sökt sig till Skurholmsberget på Valborgsmässoafton för att möta våren, men den kändes inte riktigt närvarande bland de ännu stora snöhögarna.
Hundratals lulebor hade bestigit Skurholmsberget för att möta våren.
Foto: Göran Ström
Kanske hade det krävts mera än vanlig tändvätska för att få riktig fart på den motspänstiga vårbrasan.
- Det kom en man med en dunk spillolja och ville hälla den på rishögen, men jag hänvisade honom till återvinningen på Kronan, sade Yngve Tjärnström, som också denna gång förde tändstickan till det torraste riset som dränkts i tändvätska.
- Jag vet inte hur många gånger jag tänt brasan här, men nog är det mera än i tio år.
Innan den stora brasan kom igång hade den officiella vårhälsningen framförts av Maria Erixon, vars vårtal innehöll isländsk vulkanaska och solidaritet.
En majbrasa är ingen majbrasa utan vårsånger. Kören Stålklang stod för sången och lät "Sköna maj" bli också en allmän allsång som avslutning. Då stämde de flera hundra som sökt sig till Skurholmsberget upp och hälsade våren.
Och när mörkret sänkte sig över Luleå hade värmen från majbrasan förkortat livet på de smutsvita resterna av vintern.
Så jobbar vi med nyheter