"Vi är glada att vi är undantagna. Vi har protesterat ganska hårt mot den här angivierilagen", säger Elisabeth Lindblad som är avdelningsordförande i Vårdförbundet Norrbotten.
Lagen om anmälningsplikt, som av kritiker också kallas "angiverilagen", är en del av utredningen ”Stärkt återvändandeverksamhet” som presenterades under tisdagen.
Regeringens utredare Anita Linder och migrationsminister Johan Forssell (M) presenterade förslag på ändringar i den omdebatterade anmälningsplikten som är tänkt att tas i bruk 2026. Lagen innebär att personer inom ett antal myndigheter blir skyldiga att anmäla när de möter personer som de misstänker vistas illegalt i Sverige.
Utredningen föreslår nu att skol- och vårdpersonal samt anställda inom socialtjänst och bibliotek inte ska omfattas av den här skyldigheten. De som ska följa informationsplikten blir därmed sex myndigheter; Arbetsförmedlingen, Kronofogden, Försäkringskassan, Pensionsmyndigheten, Kriminalvården och Skatteverket.
Gymnasieläraren och författaren Tina Martin som bor i Boden är lättad över beskedet.
– Det är så klart en stor lättnad. Hade min arbetsgivare tvingat mig att ange papperslösa – då hade jag sagt upp mig. Jag kommer aldrig ange människor som bara försöker överleva. Aldrig.
Även Vårdförbundets Elisabeth Lindblad drar en lättnadens suck.
– Vårdförbundet har varit tydliga med att det här är inget vi ska ägna oss åt. Alla människor har rätt till vård på lika villkor och det har från vår sida varit ett tydligt ställningstagande mot angiverilagen. Det känns bra, men vi kan tycka att lagen helt skulle ha plockas bort och inte finnas kvar över huvud taget.
Marianne Sandström, SD, ser skuggsamhället öka när flera myndigheter föreslås undantas från anmälningsplikten.
Några som inte är nöjda med undantagen är Sverigedemokraterna.
– Självklart vill vi inte ha några undantag, det är inget vi jobbat för. De här personerna kan ju inte ta vanliga jobb då de är här illegalt, de söker inkomst på andra ställen än det vanliga systemet, kommer in i gängkriminalitet och skuggsamhällen. Det gynnar inte heller barn att man gömmer dem, men jag tänker det är få som är i den situationen, säger Marianne Sandström, SD Norrbotten.
Så ni tänker att färre gängkriminella kommer gripas och färre barn skyddas i och med undantagen?
– Ja, vårdpersonal framför allt skulle behövt vara kvar. De har ju redan informationsplikt, om någon rattfull kommer till vården kontaktas ju polisen.
Utredningen föreslår att även andra åtgärder än anmälningsplikten ska kontrollera om den som har fått avslag från asylansökan inte återvänt hem, exempelvis skärpt utlämningskontroll, fingeravtryck, dna och rätt att genomsöka elektronisk utrustning.