Medan andra barn tar med sig matsäck till skolan, hänger med på skidutflykter och reser bort på loven finns det de som inte kan göra något av det. Många har inte tillgång till internet. För att familjerna inte har råd. Det leder till att barnen känner sig utanför och annorlunda.
– Det är viktigt att skapa en medvetenhet om det här både i skolan och vid samhällsplanering, säger Mats Larsson, utredare vid socialförvaltningen i Luleå.
Utredarna föreslår ett sportotek där det ska finnas utrustning för olika sporter att låna. I bostadsområdena bör det finnas naturliga mötesplatser för barn och ungdomar. Bristen på internet hemma gör att ungdomarna inte ens kan gå in för att se efter vilka lovaktiviteter kommunen bjuder på.
– Vi funderar också på hur vi kan lösa internetuppkoppling. De här barnen har i regel mobiler, men de har kontantkort och ska de surfa går det åt mycket pengar. En idé är ett stadsnät, som har diskuterats tidigare, säger Mats Larsson.
Ett annat föslag är att konomiskt utsatta barn ska prioriteras till jobb under sommarlovet inom kommunen. Målet är även att det ska bli fler kostnadsfria kulturaktiviteter och subventionerade föreställningar.
Att utredningen kommit till stånd beror på att Nina Berggård (V) skrev en motion som kommunfullmäktige sa ja till i juni 2013. Där föreslog hon dels att barnfattigdomen i Luleå skulle kartläggas, men också att det skulle resultera i konkreta förslag som kan förenkla vardagen för barnen och deras familjer.
– Vi har bland annat begärt ut samkörningar av data från SCB för att få fram uppgifter om inkomst och bostadsområde, säger Mats Larsson.
Fattiga barn i åldern 0 till 17 år finns i alla Luleås skolupptagningsområden. Flest finns det på Hertsön och Björkskatan- Porsön samt det område där stadsdelarna Notviken, Mjölkudden samt Karlsvik ingår.
Enligt en enkät som Rädda barnen gjorde 2013 i Luleå bland 400 barn i årskurs 6, 8 och gymnasiet hade 40 procent av dem behövt ta med pengar till någon aktivitet i skolan.
Det kan förändras, i juni beslutade barn- och utbildningsnämnden att skolan ska vara avgiftsfri.
16 procent av barnen svarade att de oroade sig för att pengarna inte skulle räcka till det familjen behöver.
Utredarna har använt Rädda barnens definition av barnfattigdom från 2011, låg inkomststandard är 11 622 kronor i disponibel inkomst för ett hushåll med en vuxen och ett barn. I en familj med två vuxna och två barn är summan 17 702. Motsvarande siffror för familjer med försörjningsstöd är svårare att beräkna, men rapporten ger exemplen 10 760 kronor respektive 16 930 kronor. Då ingår bostadsbidraget.
I Luleå har 45 procent av de aktuella hushållen inte försörjningsstöd. Siffran 1 129 fattiga barn är från 2012, men i utredarna konstaterar att summan har varit relativt konstant på senare år. Det betyder att 8,2 procent av barnen i Luleå har föräldrar som lever under knappa förhållanden.
– Skolan har ju bra koll på barnen. Men jag vill samtidigt säga att det är inte alltid lätt att tyda tecknen. De kan förstås bero på helt andra saker, säger Mats Larsson.
Utredningen har gjorts i samverkan mellan social-, fritids-, kultur-, arbetmarknads- samt barn- och utbildningsförvaltningen och dessutom stadsbyggnadskontoret.
Vänsterpartisten Nina Berggård är mycket nöjd med utredningen och resultatet.
– Det är tråkigt att det är så många barn och ungdomar i ekonomiskt utsatta familjer. Men det är bra åtgärdsförslag och det är bra att arbetet blir nämnds- och förvaltningsövergripande, säger hon.