Vi sitter med pedagog Ann-Gerd Eriksson i planetariet - en modell av solsystemet och rymden - på Teknikens hus och tittar på månförmörkelsen.
- Det är förhållandena här uppe vi ser. Månen är lite kopparröd. Färgen kan variera beroende på hur mycket partiklar det är i atmosfären. Efter vulkanutbrott blir färgen mörkare.
- Det är bara vid fullmåne
som total månförmörkelse inträffar.
Ann-Gerd Eriksson pekar på den mörka månen och förklarar att skuggan är böjd. Det är ett bevis på att jorden är rund och att jorden är större än månen. Den vetskapen fanns redan för 2 000 år sedan men många vägrade tro på den.
Månharen
Vi blir också uppmärksammade på kratrar på månen och till vår stora fascination också mångubben, en månhare och en kvinna! Ann-Gerd Eriksson pekar ut mångubbens ögon, näsa och mun, haren och kvinnans hårsvall, näsa och haka.
Vi som trodde att mångubben bara fanns i sagorna och haren och kvinnan på månen har vi aldrig ens hört talas om tidigare.
Halva synfältet
Ann-Gerd Eriksson är en utpräglad naturmänniska och mycket intresserad av himlavalvet och allt som går att se om man bara vänder blicken uppåt.
- Himlen utgör halva vårt synfält. Det är mycket man missar om man inte tittar upp, säger hon.
Hon tycker att månen som förändras med de olika faserna är intressantare än solen och de andra planeterna som alltid har samma form. Just nu syns för övrigt planeterna Venus och Jupiter tydligt på himlen.
- På morgnarna syns Venus och på kvällarna Jupiter. Det är de starkast lysande punkterna på himlen.
Vi lämnar månförmörkelsen från augusti år 2008. Ann-Gerd Eriksson vill visa fler spännande himlascenerier.
Hon visar först de grekiska stjärnbilderna och stjärntecknen. Vi får veta att fotografens tecken väduren och mitt tecken kräftan syns på vår norra stjärnhimmel.
Den grekiska stjärnhimlen har blivit internationell. Mindre känd är stjärnhimlen som samerna ser den. Den har namnet "Älgjakten" och på den framträder älgen Sarvva, pappa Gállá med tre barn, två skidåkare, en gumma med sju hundar och "Hjälten Fávdna" med pilbåge som ska skjuta älgen.
- Men polstjärnan ställer till problem för Fávdna. Han ser den som spiken som håller himlen uppe. Om han skulle råka skjuta stjärnan istället för älgen så skulle den stora katastrofen vara ett faktum, säger Ann-Gerd Eriksson.
Visar rymdstation
Vi får också se den rymdstation, International Space Station, som vår astronaut Christer Fuglesang har varit till två gånger.
- Han monterade en solpanel och byggde en tank till ett laboratorium under sina vistelser där. Det bor alltid astronauter och kosmonauter i rymdstationen. De turas om att bemanna den.
- Stationen ligger inte längre bort från Jorden än den sträcka som det är från Luleå till Kiruna, säger Ann-Gerd Eriksson.