Sunderbyskolan är nu inne på sjätte året av sin rörelsesatsning. Den innefattar bland annat pulspass på mornarna, rastaktiviteter och en rastboda där eleverna kan låna material som lockar till rörelse. "Vi har mindre konflikter på rasterna och de kan koncentrera sig bättre i klassrummet", säger fritidspedagogen Anna Edin.
Varje morgon inleds dagen på Sunderbyskolan med fysisk aktivitet, morgonpuls, som är en del av skolans rörelsesatsning.
– Alla elever är schemalagda en dag i veckan att delta i morgonpuls, säger förskolläraren Joanna Huuva, som är huvudansvarig för passen tillsammans med Anna Edin, lärare i fritidshem.
Aktiviteterna under pulspasset varierar, det kan vara dans, lekar, tabata eller olika stationer.
– Vi försöker lyssna av vad eleverna vill göra, säger Anna Edin.
Sten-sax-påse duellen, är en av aktiviteterna under morgonpulsen. Eleverna delas in i två lag, sen får de ställa sig i ett led inom laget. De första eleverna i vardera led börjar sedan springa efter en bana. När deltagarna från de två olika lagen möts sker det en sten-sax-påse-duell, den som vinner får fortsätta framåt.
Satsningen är nu inne på sjätte året, och innefattar även rastaktiviteter och en rastboda.
En effekt skolan sett av detta är bland annat att antalet kränkningsanmälningar sjunkit, berättar rektorn Lena Sandberg.
– För de är aktiva, de är med på rastaktiviteter och lånar i bodan. När vi gör trygghetsenkäter med alla elever, så säger varenda elev här att de har någon att vara med och något att göra på rasterna, säger hon.
Vidare berättar hon att även koncentrationen i klassrummen har blivit bättre.
En annan del av satsningen är också att varje lärare ska lägga in rörelsepauser, "Brain breaks", i undervisningen under dagen.
– En promenad eller gå ut och göra en lek, så man bryter långa lektionspass med en övning. För man vet att efter man har varit fysiskt aktiv, orkar man lära sig bättre. Man får igång hjärnan, säger Lena Sandberg.
Lena Sandberg, rektor, Anna Edin, lärare i fritidshem, Joanna Huuva, förskollärare i förskoleklass och Peter Uusitalo, idrottsslärare i årskurs 3-6 på Sunderbyskolan i Luleå.
NSD besöker skolan under morgonpulsen, är fjärdeklassarna Alve Eriksson, Agnes Linder och Tuva Olovsson Chrunak positiva till konceptet.
– Det känns bra för man brukar vara lite trött på morgonen, då vaknar man till, säger Agnes Linder.
– Sen får man mycket energi, säger Tuva Olovsson Chrunak.
– Och man kan prata med kompisarna samtidigt, säger Alve Eriksson.
Agnes Linder, 10, Tuva Olovsson Chrunak, 10, och Alve Eriksson, 10 år.
Pulspassen på mornarna pågår i ungefär 15 minuter. Alve, Tuva och Agnes berättar att det är ett bra sätt att bli lite piggare på morgon, samt ett tillfälle att få lite extra tid att prata med sina kompisar.
Vi har tidigare berättat att en stor andel av barn och ungdomar i Norrbotten rör på sig för lite. I samband med skolstarten inleddes kampanjen "Let's gå, trampa på", som är ett samarbete mellan Region Norrbotten, Luleå tekniska universitet och åtta av länets kommuner, där ett av målen är att fler barn ska välja promenad eller cykling till skolan, istället för att åka bil eller elsparkcykel.
– Vi har ju jättegoda förutsättningar för det i Sunderbyn, här behöver man sällan åka bil och vi försöker uppmuntra till det. När skolan startade, med nästan 500 elever, var det riktigt trafikkaos här på morgonen. Då jobbade vi mycket aktivt med att hitta andra sätt att ta sig till skolan och nu är det aldrig kaos på parkeringen. De flesta tar sig hit på annat sätt än med bilen, säger Lena Sandberg.
Förra året inledde även Luleå kommun projektet GoFar, en satsning där elevhälsan kan ordinera fysisk aktivitet på recept till barn och ungdomar som behöver röra sig mer.
– Det innebär att skolan har fått ytterligare ett verktyg i elevhälsan. Där man kan fånga upp elever som har behov utifrån de kriterier som vi har lagt i projektet, säger skolsköterska Ewa Vikermo-Rajala, som är initiativtagare till projektet.
GoFar är en förkortning av gemensam ordnad fysisk aktivitet på recept, som endast kan skrivas ut av en skolsköterska. Projektet sträcker sig under tre år i samverkan med kultur- och fritidsförvaltningen och arbetsmarknads- och utbildningsförvaltningen i Luleå kommun samt RF Sisu.
Projektet riktar sig till barn och unga från förskoleklass till och med gymnasiet, och Vikermo-Rajala betonar att det receptet skrivs ut i dialog med den berörda eleven.
– Eleven måste själv vara med på det här, tycka att det är okej, att det känns rätt och vilja. Det är superviktigt att vi följer barnkonventionen och ser till barnets bästa. Så det är en samverkan både med familjen och inom skolan.
"Det här året börjar universitetet i Åbo att samla in information från skolsköterskorna. Så det kommer bli en forskningsartikel av det här så småningom, det är spännande att det blir en professionell utvärdering, säger skolsköterskan Ewa Vikermo-Rajala.
Elever som får motion på recept kan via en aktiviteskatalog välja vilken aktivitet de vill delta i, det kan till exempel vara boxning, gym eller badhus. Eleven får även välja en Go-person som ska stötta och peppa eleven att genomföra sin aktivitet.
Tre skolor i Luleå, Porsöskolan, Östra skolan och Luleå gymnasieskola, har varit i pilot under det första året. Hittills har omkring 15 recept skrivits ut och resultaten har varit positiva, berättar Vikermo-Rajala.
– Vi har fått fina resultat utifrån de pilotskolor som vi har haft. Både bättre fysisk hälsa och psykisk hälsa.
Från och med i höst kommer alla Luleås skolor gå in i projektet.
– Det blir jättespännande och roligt att komma igång, säger Ewa Vikermo-Rajala.