Luleås utmaning: Få fler Luleåbor

Luleås stora utmaning är att få fart på befolkningstillväxten som är svag. Annars finns det många faktorer som talar till Luleås fördel.

Revansch på Storheden. E-handeln innebär stora utmaningar för sällanköpshandeln. Rätt hanterat kan staden få en comeback, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP analys & strategi.

Revansch på Storheden. E-handeln innebär stora utmaningar för sällanköpshandeln. Rätt hanterat kan staden få en comeback, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP analys & strategi.

Foto: Anna Isaksson

Luleå2017-12-04 06:32

Luleå kommer väl ut vid den jämförelse som redovisas i rapporten "Regionernas kamp" som publiceras av analys- och teknikkonsultföretaget WSP. För tredje året i rad har kommuner och regioner rangordnats inom områden som är viktiga för ekonomisk tillväxt. Luleå kommun får maximala tio av tio poäng i det sammanvägda robusthetsindex som redovisas i rapporten.

Men när Luleå jämförs med kategorin andra större städer finns det områden där Luleå inte står sig så bra vid en jämförelse; inrikes- och utrikes flyttnetto samt födelsenetto, alltså de parametrar som påverkar befolkningsutvecklingen.

Det är Luleås största utmaning menar Fredrik Bergström.

– Det handlar om att ha en positiv befolkningsutveckling. Givet att Luleå är en centralort är det som sticker ut är att den är svag. Det gäller att bejaka den, säger Fredrik Bergström, affärsområdeschef WSP analys & strategi.

Hans råd är att försöka locka fler studenter att bli kvar i Luleå efter avslutade studier på LTU. Då krävs det att båda parter i ett par kan få spännande och utvecklande jobb. En annan framgångsfaktor vore att kunna erbjuda blivande föräldrar Sveriges bästa skola i Luleå.

– Det skulle locka många, tror Fredrik Bergström.

Fredrik Bergström har tidigare varit VD för HUI, Handelns utredningsinstitut. Han påpekar att utbudet i stadskärnorna har förändrats under de senaste tio-tjugo åren. Färre sällanköpsbutiker och mer av caféer, restauranger och annan service.

– Vi har haft tio-femton år när vi svenskar har shoppat väldigt mycket. Handeln i stadskärnan har inte haft samma tillväxt men det innebär inte att den har krympt, säger Fredrik Bergström.

Hur påverkar e-handeln?

– Den utmanar definitivt sällanköpsvaruhandeln; kläder, skor och prylar. Jag tror att vi är i ett paradigmskifte, tittar vi tio år framåt i tiden kommer en mycket större del av sällanköpshandeln att vara på nätet. Det innebär att du har färre såna butiker i stadskärnan, det kommer att utmana Storheden också, säger Fredrik Bergström.

Det märks redan, investeringar i nya, externa köpcentra har mattats av och i framtiden kommer butiker i externa köpcentra nog att krympa eller rent av stängas tror han.

– Då har stadskärnan en del naturliga fördelar, där bor och lever människor, där finns fler kontor, där ligger ofta stationen. Rätt hanterat kan staden få en comeback, säger Fredrik Bergström.

– Det som är viktigast är hur mycket pengar vi sätter sprätt på. I regioner som har bra näringsliv och en bra befolkningsutveckling, där stiger köpkraften.

Luleå jämfört med större städer och Stockholm

Folkmängdens förändring 2005-2015: 5 procent i Luleå, 10 procent i större städer, 20 procent i Stockholm.

Andel yngre än 55 år 2015: 68 procent Luleå, 70 procent större städer, 75 procent Stockholm.

Inrikes flyttnetto 2015: -0,13 procent Luleå, 0,07 procent större städer, -0,29 procent Stockholm.

Utrikes flyttnetto 2015: 0,2 procent Luleå, 0,56 procent större städer, 0,75 procent Stockholm.

Födelsenetto 2015: 0,1 procent Luleå, 0,31 procent större städer, 0,78 procent Stockholm.

Förvärvsintensitet 2015: 79 procent Luleå, 76 procent större städer, 79 procent Stockholm.

Andel sysselsatta födda utanför EU/Efta 2015: 62 procent i Luleå, 54 procent i större städer, 63 procent i Stockholm.

Förvärvsinkomst per capita 2015: 229 328 kronor i Luleå, 213 457 kronor i större städer, 268 193 kronor i Stockholm.

Förändring i förvärvsinkomst per capita 2005-2015: 37 procent i Luleå, 30 procent i större städer, 35 procent i Stockholm.

Andel med eftergymnasial utbildning: 24 procent i Luleå, 22 procent i större städer, 34 procent i Stockholm.

Genomsnittlig meritvärde i årskurs nio: 229 i Luleå, 229 i större städer, 249 i Stockholm.

Andel sysselsatta i kunskapsintensiva sektorn 2015: 19 procent Luleå, 18 procent i större städer, 39 procent i Stockholm.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!