Luleås moderater vill sälja Stadshuset

Regeringen är på väg att stoppa ett momskryphål i kompensationssystemet för kommuner och landsting. Staten vill inte längre betala ut ersättning för ingående moms två gånger för en investering som säljs vidare till en privat köpare. Säljs till exempel en fastighet måste kommunen betala tillbaka lika mycket moms som köparen får dra av.
För Luleå innebär det att de två stora affärerna med gymnasiebyn och Coop arena inte går att genomföra. Det innebär i sin tur att kommunen måste låna mera pengar för att klara de ovanligt stora investeringarna under de närmaste åren.
Stort lånebehov
Budget och plan för åren 2008-2010 berättar om investeringar på över 2 miljarder kronor och där 1,2 miljarder måste lånas upp - och det av en kommun som under ett antal år varit skuldfri.
Lånade pengar kostar pengar. Räntekostnaderna beräknas stiga från 39,5 miljoner kronor 2008 till 59 miljoner kronor 2010.
En försäljning av gymnasiebyn för 509 miljoner kronor skulle ha halverat räntekostnaden. Genomförs inte någon affär med Luleå Hockey om Coop arena läggs ytterligare 186 miljoner kronor på den redan stora skuldbördan.
- Plötsligt kan vi inte frigöra 800 miljoner kronor och då gäller det att hitta andra försäljningsobjekt. Stadshuset är ett sådant men också äldreboenden, skolor och sporthallar. Det finns intresse hos köpare för fastigheter som kommunen också i fortsättningen kommer att använda, säger Mattias Karlsson.
Han är orolig för följderna av upplåningen.
"Sälj Coop arena"
- Att gymnasiebyn inte kan säljas påverkar barn och utbildningsnämndens budget. Socialdemokraterna kommer att lägga besparingar på skolorna. Lägg därtill minskad befolkning och minskade skatteintäkter som kan leda till enorma besparingskrav.
Mattias Karlsson har bara ett alternativ när det gäller Coop arena.
- Sälj arenan i nuvarande skick och låt hockeyföreningen investera. Lånen till den är redan ordnade.
Luleå kommuns ekonomichef Lars Åhl ser ingen kris efter måndagens momschock.
- Visst får det effekter eftersom de tilltänkta fördelarna uteblir, men vi hade inte intecknat affären med gymnasiebyn i budgetarbetet. Andra faktorer har större betydelse, främst gäller det befolkningsutvecklingen men också att vi nu går in i en ekonomisk avmattningsperiod.
Åhl ser inte den uteblivna affärerna som någon avgörande fråga i budgetarbetet.
- Anspråk och behov är alltid större än resurserna. Sedan är det politikerna som får göra prioriteringarna.