Landsbygdspartiets gruppledare Erland Nilsson lade ingen egen budget utan stödde i stället den budget som lagts av Samverkan Luleå.
– Jag hoppas få till ett samarbete framöver, sade Nilsson, som tagit fasta på frågorna kring landsbygdsutveckling i budgeten.
– De har den budget som ligger närmast oss. Det handlar om att behålla och utveckla samhällsservicen på landsbygden, sade han.
Alliansen består av Centern, Sjukvårdspartiet, Kristdemokraterna och Liberalerna.
Någon avgörande skillnad i styrkeförhållandena i fullmäktige blir det inte i nuläget. LPO har ett mandat, och Samverkan Luleå har 13 av de 61 mandaten. Men den utsträckta handen togs vänligt emot.
– Självklart är det positivt ju fler partier som vill ställa sig bakom oss, sade Thomas Söderström (L), gruppledare.
– Vi vill vara en grund att bygga ifrån och en motkraft till S och M, sade Samuel Ek (KD), gruppledare.
Som väntat antogs S och M:s budget och strategisk plan, som till stora delar följde kommunstabens förslag. 143 miljoner ska sparas fram till 2023. Bland annat administrationen ska ses över.
Två av de tilläggsförslag som partierna enats om är att förstärka ungdomssatsningen Navet med 1,25 miljoner de närmaste åren och att satsa en miljon på arbete för att säkra större etableringar.
– Vi vill stärka arbetet mot investeringar och bygga tillväxt för att skapa fler arbetstillfällen, men också ta ansvar för ekonomin. Vi är stolt över hur Luleå hanterat pandemin, men det är långt ifrån över. Vi ser en ökad arbetslöshet och minskade skatteintäkter, sade Luleås kommunalråd Fredrik Hansson (S).
Samverkan Luleå, med näst starkast stöd, förespråkade bland annat en satsning på decentraliserad skola för landsbygd och stadsdelar.
– Vi vill prioritera kärnverksamheter för att skapa en kommun som är attraktiv och skapar framtidstro. Efter folkomröstningen vill vi tillsätta en skolkommission och ta fram en ny utvecklingsplan, sade Carola Lidén (C), gruppledare.
Budgetbeslutet skulle egentligen tagits i oktober men bordlades. Under den långa debatten fick S och M kritik, både för planerade besparingar och satsningar.
Rättvisepartiet krävde att alla nedskärningar inom välfärden ska avbrytas, Vänsterpartiet och Miljöpartiet ifrågasatte de styrande partiernas klimatsatsning, och bland andra Sverigedemokraterna ville skjuta upp beslutet att bygga Hertsö badhus.