Kommunstyrelsen beslutade i januari att ge fritidsnämnden i uppdrag att utreda hur den framtida badhusverksamheten ska bedrivas i Luleå kommun. Nu är utredningen klar och presenterades för fritidsnämnden på onsdagen.
Utredningen har resulterat i åtta olika förslag för hur verksamheten ska bedrivas i Luleå kommun, beroende på hur mycket pengar politikerna avsätter och hur stort behovet bedöms vara. Det billigaste förslaget skulle innebära att årskostnaderna blir lägre än idag medan det dyraste kräver inverteringar på över 250 miljoner kronor.
Helén Wiklund Wårell, fritidschef, är inte avundsjuk på politikerna i kommunstyrelsen som ska fatta beslutet om vilket förslag det blir.
– Hur man hanterar den här utredningen kan jag inte svara på. I den bästa av världar har vi ett beslut i år, säger hon.
Hertsö badhus kommer att stängas redan i juni, detta är bestämt. Men utredningen visar att även Råneå badhus ligger risigt till, på grund av att även den anläggningen är tekniskt slut. En upprustning skulle kosta minst 30 miljoner.
– Råneå är i det läget att vi måste göra en undersökning för att kunna ta ett beslut, säger Susanne Sjölund.
Även Gammelstads badhus är slitet, men har renoverats för 41 miljoner och behöver ännu renoveringar för ungefär lika mycket till.
Den enda skyldighet en kommun har är att kunna bedriva simundervisning, detta är inskrivet i läroplanen. I övrigt finns inga krav på att det måste finnas badhus.
– Frågan är: "Vad vill vi?" jämfört med "Vad får det kosta?" Badhus är en komplicerad fråga. För några år sedan var det otänkbart att stänga badhus, det är en känslig fråga i hela landet, säger Susanne Sjölund, enhetschef för fritidsförvaltningen.
Hälften av Sveriges omkring 450 badanläggningar kommer fylla 50 år innan år 2020, alltså är problemet med åldrande badhus ingen nyhet. Badhus är dyra att bygga och dyra att ha i drift. Dessutom är få entreprenörer intresserade av att bygga badhus eftersom det är svårt och dyrt. Detta driver upp priserna och renoveringar blir ofta mycket mer kostsamma än vad som väntats.
– Många av Sveriges badhus är i dåligt skick. Det är också tufft politiskt, det är väldigt få kommuner som klarar att ta ett nedläggningsbeslut på grund av trycket från medborgarna. Kostnaderna för renovering eller byggande av badhus blir ofta mellan två och tre gånger högre än planerat, säger Susanne Sjölund.
Fritidsnämnden beslutade att skicka godkänna utredningen och skicka den vidare till kommunstyrelsens arbetsutskott för vidare beslut.