Sedan maj förra året jobbar den så kallade renmarkskommittén med att ta fram förslag till en ny renskötsellag. Senast 21 november i år ska ett delbetänkande redovisas och enligt utredningens direktiv handlar det om i vilka andra områden på statlig mark, utöver Girjas sameby, som samebyar har ensamrätt att upplåta småviltsjakt och fiske, och om ensamrätten omfattar jakt på annat vilt – som älgen.
Direktiven har kritiserats från flera håll, till exempel är Svenska tornedalingars riksförbund arga för att tornedalingar, kväner och lantalaiset stängs ute och Jägarförbundet vill att fjälljakten ska vara alla svenskars rätt.
I juni 2021 riktade en majoritet i riksdagens miljö- och jordbruksutskott ett tillkännagivande till regeringen om att komplettera direktiven med att förslag ska tas fram som tar hänsyn till samers rätt, men också till lokalbefolkningen som jagat och fiskat i generationer samt andra svenskars intresse för att jaga och fiska. Skogsägarna eller turismen nämns inte heller.
– Det här är en oerhört viktig fråga för många parter. Renskötare i samebyn men också de 90 procent av samerna som inte är medlemmar i en sameby. Det är många jakt- och fiskeintresserade i lokalbefolkningen och lägg till skogsägare och markägare på det. Många är oroliga, med all rätt, för man vet inte var utredningen tar vägen, säger Mattias Karlsson (M).
Han är ledamot i renmarkskommittén och en av de som ifrågasatt regeringens tystnad om tillkännagivandet. Vid en interpellationsdebatt i februari var svaret från landsbygdsminister Anna-Caren Sätherberg (S) att det bereds inom regeringskansliet.
– Jag har oerhört svårt att tro att regeringen helt skulle bortse ifrån att det finns en majoritet i riksdagen som vill att direktiven kompletteras. Det är sent, i praktiken behöver det första delbetänkandet vara klart innan sommaren, men jag tror att det kommer att komma förändrade direktiv, säger Mattias Karlsson.
Tanken är att delbetänkandet kan ligga till grund för en tillfällig lagstiftning som ger samebyar rätten att upplåta fjälljakten och fisket tills utredningen ska vara klar om drygt tre år.
Enligt en promemoria som Svensk jakt tagit del av skriver tjänstemän vid renmarkskommitténs sekretariat att samebyar förmodligen har rätt att upplåta även älgjakten. Men det är arbetsmaterial och inget färdigt förslag, påpekar Mattias Karlsson.
Han tycker att det är problematiskt att plocka ut enskilda delar ur en så stor och komplicerad utredning, men att det är bra att konsekvenser kan stötas och blötas.
– I och med att man plockat in älgjakten kommer vi få se ännu större oro från skogsindustrin och skogsägare i allmänhet. Att man gör den här juridiska tolkningen komplicerar läget än mer, men det är lite olyckligt att det blir ett högt tonläge redan i inledningen av utredningen, säger han.
När jaktfrågor debatterades i riksdagen för tre veckor sedan var även Socialdemokraternas jaktpolitiske talesperson Isak From (S), också han i renmarkskommittén, tveksam till att samebyar ska ha ensamrätt till jakten och fisket.
– Vi tycker att med äganderätten följer jakträtten och i det här fallet är det statlig mark som ägs av alla vi svenskar, sa han.