I en debattartikel i Ekonomisk debatt framför de tre forskarna Christian Sandström, biträdande professor vid Handelshögskolan i Jönköping, professor Magnus Henrekson och forskningsassistenten Carl Alm, verksamma vid Institutet för näringslivsforskning, IFN, respektive Ratio, kritik mot satsningarna på fossilfri stålproduktion i norra Sverige.
Satsningarna kräver mycket elenergi och minskar koldioxidutsläppen i Sverige men får som konsekvens att det blir elbrist i södra Sverige och att import av elström ökar utsläppen i ett annat land. Genom att istället exportera elström utomlands minskar deras behov av produktion av smutsig elström.
Per Weihed som är professor vid Luleå tekniska universitet är inte imponerad av kritiken.
– Miljönettoeffekten mellan att göra det ena eller det andra är lika för de båda alternativen, men det här är också början på omställningen av en hel sektor som står för 6–7 procent av de globala koldioxidutsläppen. Om man gör en livscykelanalys, vilket de inte har gjort, utan de har ställt Hybrit mot kolkraft i Polen, så är det inte ens då självklart att de har rätt, säger han.
Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten, svarar också på kritiken.
"Vattenfall som ett av tre ägarbolag till Hybrit håller inte med om kritiken då vi anser att den bygger på felaktiga antaganden och grova förenklingar", skriver han i ett mailsvar.
De kritiska forskarna ifrågasätter om elen räcker för behoven i södra Sverige när all el som produceras i norr behövs där.
"Att få fram mängden el är inte den stora utmaningen, det är att få elen dit den behövs när den behövs. Vi har dessutom en stark energibalans som utgångsläge, delvis med anledning av utbyggnaden av vindkraft, skriver Mikael Nordlander.
"Elbehoven i södra Sverige är i första hand en fråga om överföringsbegränsningar inom Sverige", skriver han.
Kritikerna pekar också på frånvaron av kritiska invändningar i ett så stort projekt.
– Det finns anledning till att vara väldigt optimistisk, men det är också bra att också var realist emellanåt. Jag tror att vi här uppe måste bejaka de här samhällsomvandlingarna, men man behöver inte vara naiv, för egentligen, vad har vi för plan B, säger Per Weihed.
Finns det en plan B?
– Jag tror inte det gör det. Dessutom är det en möjlighet för den här landsänden kan visa att vi går före i omställningen, säger Per Weihed.