Lärarförbundet bedömer årligen landets 290 kommuner utifrån ett tiotal kriterier i rankningen "Bästa skolkommun".
2015, när debatten om Framtidens skola tog fart, hade Luleå en topplacering och kom 3:a i totalrankningen, men 2019 hade kommunen halkat ned till plats 34.
Luleå ligger fortsatt bra till vad gäller exempelvis "utbildade lärare" och "lärartäthet" medan kategorier som "lön" (plats 202) och "andel godkända elever" (plats 147) visar på en mer dyster trend.
Och raset är allra mest märkbart i kategorin "kommunen som huvudman", baserad på enkätsvar från Lärarförbundets lokalavdelningar.
Där låg Luleå på plats 51 år 2015 – men 2019 återfinns kommunen i absoluta bottenskiktet på plats 241.
Skolchef Maarit Enbuske, som tillträdde 2017, överraskas av hur Lärarförbundet svarar i enkätundersökningen.
– Jag upplever inte en frostig relation med facken. Vi har fackliga samverkansmöten varje månad, ingen dålig stämning då.
Hon nämner satsningar som har genomförts i samarbete med Lärarförbundet och Lärarnas riksförbund.
– Vi har gjort upp en plan för kompetensförsörjningen och även gjort en arbetsmiljösatsning, med fler yrkeskategorier – socialpedagoger, elevassistenter och elevcoacher med mera för att avlasta lärarna.
– Jag hoppas att Bosse Ericsson (Lärarförbundets ordförande) hör av sig om han tycker att jag gör fel. Jag är öppen för att ändra mig.
Samtidigt ser hon flera orsaker till att facket är missnöjda.
– 2015–2016 var det mycket diskussion om Framtidens skola. En turbulent tid. Och inför 2019 hade vi en tilläggsbudget, med stora effektiviseringar.
Enbuske pekar på de neddragningar som förvaltningen har tvingats genomföra.
– Totala besparingar motsvarande 64,5 miljoner kronor för 2019–2021. Samtidigt ville vi undvika att det inte drabbar det elevnära arbetet, och skar snarare ned på administration, måltidskostnader och lokaler.
Hon tillägger:
– Visst, vi har även lagt ned några skolor.
Skolchefen tycker att rapporteringen om Framtidens skola och nedskärningarna har bidragit till en negativ bild av skolkommunen.
– Hårda ord om skolan, vilket märks på nytt nu inför folkomröstningen. Det skapar stor oro. Även för mig är det tungt att jobba i en verksamhet som ständigt ifrågasätts.
Apropå folkomröstningen gjorde Lärarförbundet en lokal enkätundersökning 2019, baserad på 575 medlemmar, som visade att merparten ville jobba i mindre skolenheter.
– Av de svarande var det endast 170 aktiva inom grundskolan. Flertalet övriga var från förskolan. Därför går det inte att dra några slutsatser utifrån den undersökningen, säger Enbuske.
Vilken är din bild av hur grundskolepersonalen ser på större, mer centraliserade skolenheter?
– Vi har drygt 1 100 lärare. En del vill jobba på mindre enheter, andra på större, och många andra tycker att det inte spelar någon roll, så länge arbetsmiljön är bra i övrigt.
När hon och Emma Engelmark (S), barn- och utbildningsnämndens ordförande, träffar skolpersonal är tonläget också ett annat.
– De flesta är positiva, brinner för sitt jobb. Aldrig några sura miner när jag träffar lärarna, säger Luleås skolchef.
Fotnot: Resultatet av 2020 års rankning "Bästa skolkommun" presenteras veckan efter folkomröstningen den 8 november.