Bergrummet där vätgasen ska lagras ligger i Svartöberget 30 meter under mark.
Vi åker in genom grindarna och ut på de stora asfaltytor som tidigare var SSAB:s malmlager. Längs den vänstra sidan är vägen kantad med vimplar och cementsuggor. Längst bort är det ytterligare staket, de som omgärdar själva byggarbetsplatsen.
Ett stort hål rätt in i berget och stora högar med sprängstenar ger en bild om hur långt arbetet, som startade i maj, kommit. Lagret ska ligga 30 meter under marken och 180 meter in i berget. Nästa år vi den här tiden ska den vara klar.
Det som byggs är en pilotanläggning för att lagra vätgas, 100 kubikmeter stor, som ett normalt vardagsrum till ytan alltså.
Inne i berget ska en cylinder byggas, en cylinder med kupad topp och botten. Cylindern ska stå upprätt inne i berget, ett lager med ihopsvetsat stål och cement ska förutom berget omgärda gasen.
Bakom Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten byggs testlagret för vätgas.
– Det här är första gången i världen som man bygger ett vätgaslager med den här tekniken, säger Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Från bergrummet ska en tre kilometer lång rörledning dras till pilotanläggningen Hybrit på Svartön där vätgasen tillverkas. Till största del kommer röret dras under mark, men rörledningen kommer också att korsa över Svartövägen.
Tanken med vätgaslagret är att vätgas ska produceras då elpriset är lågt, för att sedan kunna användas i produktionen av fossilfritt stål då elpriset är högt.
– Det byggs extremt mycket väderberoende kraft, som vind och sol, globalt. Det är inte bara stålbranschen som vill ställa om från fossila bränslen, det vill många branscher. Då kan det här hjälpa till att bygga ett helt fossilfritt system som hänger ihop, fortsätter han..
Vätgaslagret ska vara i gång mellan 2022 och 2024 och sedan ska de avvecklas och sprängstenen ska tillbaka i hålrummet i berget.
Lyckas allt ska det byggas en pilotanläggning, 1 000 gånger större, var det i så fall blir är fortfarande oklart.
Mikael Nordlander, utvecklingschef för Vattenfalls industrisamarbeten.
Men finns det risker med det här?
– Det vi gör nu har gjorts i stor skala tidigare, men med en annan typ av gas, naturgas. Vi tar tekniken vi har 20 års erfarenhet av, tar ett steg tillbaka och skalar ner den. Så gör vi det så säkert vi kan på en plats vi är trygga med. Vi har redan jobbat med det här i två år och efter ytterligare två års tester här, kan vi gå vidare med att göra det i en större skala. Luleåborna behöver inte vara oroliga, säger Mikael Nordlander.