Luleå är fortfarande billigast i landet när det handlar om fjärrvärme. Det visar färska siffror från Nils Holgersson-undersökningen som varje år sammanställer kostnaderna för hushållen gällande värme, varmvatten, vatten och avlopp, el och renhållning.
Genomsnittshöjningen för fjärrvärmebolagen i Norrbottens kommuner är åtta procent, där Kalix står för den största höjningen med 14,6 procent. Dyrast är det i Gällivare som nu har nästan 80 procent dyrare fjärrvärme än Luleå.
– Aldrig tidigare har vi sett så stora prisökningar på fjärrvärme som i år. Det är klart att det blir kännbart för kunder när värmekostnaderna stiger så dramatiskt på kort tid, säger Louise Wall, ordförande i Nils Holgerssongruppen.
Årets höjning i Luleå hamnar alltså på sex procent. Det låter inte så mycket men historiskt så är det den högsta höjningen sedan Nils Holgersson-undersökningen drog i gång 1996.
– Formellt så köper vi hetvattnet från Lulekraft som fjärrvärme och betalar ett pris som är baserat på andra fjärrvärmepriser i landet. Det blir som ett marknadspris men på en lite lägre nivå, säger Magnus Johansson, chef Värme och kyla, Luleå Energi.
Även under 2024 räknar Luleå Energi med en höjning på cirka sex procent.
– Den är i linje med den prognos som vi lade i fjol som sträcker sig ett par år fram i tiden, säger Magnus Johansson.
Näst billigast i landet är Oxelösund, där har dock energibolaget Oxelö Energi flaggat för en 40-procentig höjning till 2026 då SSAB planerar att byta ut masugnen till en ljusbågsugn.
Enligt Oxelö Energi har höjningen redan påbörjats och då med mer än det behövs för att göra den successiv. Trots detta blev årets höjning bara cirka fem procent för Oxelösundsborna, alltså något lägre än för Luleåborna.
– De har andra förutsättningar där och kommer att koppla upp sig mot Nyköpings fjärrvärmenät, säger Magnus Johansson.
Luleå Energi räknar med att restvärmen från de nya aktörerna på området, exempelvis Uniper, Talga och LKAB, tillsammans med SSAB kommer att vara tillräckligt för att värma Luleå även i framtiden.
– Vi har en avsiktsförklaring med Uniper om att samarbeta kring restenergierna från deras tilltänkta vätgashubb och bränsletillverkning, säger han.
Tillgången på restvärme kan i framtiden bli mer ojämn jämfört med vad den är i dagsläget. I dag måste exempelvis koksverket gå dygnet runt och genererar stadigt överskottsenergi till fjärrvärmeproduktionen. Den framtida processen kring stålframställning kommer inte att fungera på samma sätt.
Magnus Johansson tror att den ackumulatortank som stod klar förra sommaren och som fungerar som en buffert när det blir driftstörningar i kraftvärmeverket i dag, bara kommer att bli viktigare i framtiden. Tanken rymmer 30 000 kubikmeter varmvatten som räcker flera dagar under sommaren och flera timmar när det är riktigt kallt.
– Den är viktig i dag men den har potential att bli väldigt viktig för oss i det omställda systemet, säger han.
Att fjärrvärmen kommer att vara konkurrenskraftig även i framtiden är Magnus Johansson övertygad om.
– Ja, det är vår drivkraft att vi ska vara kundens bästa alternativ även i framtiden, elen behövs till annat än att värma upp bostäder. Så fjärrvärmesystemen är viktiga i alla svenska städer även på sikt, säger han.