Rymduppdrag kan bli verklighet

Forskare inom rymdteknik vid Luleå tekniska universitet leder en internationell grupp med 80 forskare, där målet är att kunna landa på dvärgplaneten Ceres. Ytmaterialet ska analyseras för att därigenom få kunskap om livets uppkomst i solsystemet.

Kratern Occator på dvärgplaneten Ceres, som är den största himlakroppen i asteroidbältet. Källa: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA

Kratern Occator på dvärgplaneten Ceres, som är den största himlakroppen i asteroidbältet. Källa: NASA/JPL-Caltech/UCLA/MPS/DLR/IDA

Foto: Pressbild

Luleå2022-11-30 13:19

Intresset för himlakroppar i vårt solsystem där stora mängder flytande vatten finns eller har funnits är stort eftersom de har rätt förhållanden för liv. Projektet CALICO, Ceres Autonomous Lander Into Crater Occator, som leds av Luleå tekniska universitet, är ett av fem som gått vidare i europeiska rymdorganisationen ESA:s urvalsprocess för kommande rymdprojekt. Det skriver LTU i ett pressmeddelande.

– Ceres kan, i sitt inre, ha haft förutsättningarna för liv. Det finns organiskt material och ett överflöd av salter på ytan. Eftersom saltet har sitt ursprung i Ceres inre kan vi lära oss om hur kemin såg ut i de tidigare stadierna av livets uppkomst i solsystemet, säger Axel Hagermann, professor inom atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet, som tillsammans med forskarkollegan Stefan Schröder leder det internationella forskningsprojektet.

Forskargruppens mål är att landa med en rymdfarkost på Ceres, som är den största himlakroppen i asteroidbältet, i kratern Occator, vars saltrika avlagringar pekar på att saltlag har trängt upp på ytan. Utrustning från ledande forskningsinstitut i Europa ska användas för att analysera ytmaterialets kemi, mineralogi, geologi och fysik. Forskarna kommer också undersöka huruvida det finns vätskor under ytan på Ceres, enligt pressmeddelandet.

– Framförallt är saltlösningarna väldigt intressanta, eftersom denna typ av underjordiska vätskor kan ha huserat liv, säger Axel Hagermann.

ESA studerar nu genomförbarheten av rymduppdragen som gått vidare inom M7-uppdraget, som är en del av ESA:s vetenskapsprogram. Det projekt som väljs ut antas 2029, med en möjlig uppskjutning år 2036 eller 2037.

– Om CALICO väljs ut av ESA och uppdraget blir lyckat, skulle det leda till banbrytande grundläggande vetenskap som kanske revolutionerar vår förståelse av uppkomsten och evolutionen av solsystemet. Luleå tekniska universitet är i så fall en central del av denna upptäckt, säger Axel Hagermann.

Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
Axel Hagermann, professor i atmosfärsvetenskap vid Luleå tekniska universitet.
CALICO

CALICO-konsortiet består för närvarande av mer än 80 forskare från institutioner i Europa, Japan och Nya Zeeland. Ombord på rymdfarkosten CALICO finns olika instrument för att göra geologiska, fysikaliska och kemiska undersökningar på Ceres. Teknikföretaget OHB Bremen utvecklade den konceptuella arkitekturen som är avgörande för uppdraget.

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!