När Stil befann sig i kris gjordes en uppgörelse och en ekonomisk rekonstruktion med LTU.
Gymmet har stor betydelse för universitetets attraktionskraft.
Vi går tillbaka till 2007. Studentidrotten i Luleå (Stil) befann sig i djup ekonomisk kris och LTU-ledningen såg sig tvingad att agera.
– Vi riskerade att stå med tomma lokaler och valde att föra en diskussion med Stil. Därför gjorde vi ett avtal och en ekonomisk rekonstruktion, säger Staffan Sarbäck, senior advisor och universitetsdirektör mellan åren 1988 och 2019.
I en uppgörelse från september 2009 framgår att Stil åren 2007 och 2008 drog på sig en skuld till LTU på drygt 7,1 miljoner. I den summan ingick en tvist på drygt 1,1 miljoner. Lösningen blev att den tvistiga fordran avskrevs, att hyran bakåt i tid marknadsanpassades och att den resterande skulden på 4,1 miljoner skulle betalas av.
Vidare löste LTU ut Stil från ett leasingavtal på inventarier, inklusive gymutrustning. Restskulden som LTU tog över var på 3,1 miljoner.
– Vi ansåg inte att vi hade rätt att driva tvisten vidare. När det gäller skulderna är min bild att Stil gjort rätt för sig. Det stöds av de granskningar som Riksrevisionen gjort av oss.
Efter att skulderna reglerats sattes den årliga hyran till 3,2 miljoner inklusive gymutrustning. Stil ansvarade för underhållet av maskinerna.
– Hyressättningen bygger på en marknadsmässig bedömning. Vi gjorde en utredning med externa experter innan avtalet skrevs.
LTU köpte in gymutrustning för drygt fyra miljoner under åren 2010 till 2014 eftersom lokalen hyrdes ut inklusive utrustning. Här löpband för nästan en miljon.
Mellan 2010 och 2014 fortsatte inköpen av gymutrustning. LTU köpte in maskiner, gummigolv, hantlar och löpband till friskvårdsanläggningen för drygt fyra miljoner, enligt de fakturor vi begärt ut. En del av värdet har Stil betalat via tilläggskontrakt.
Sedan upphörde inköpen. I det nya hyresavtal som skrevs 2017 ingår inte längre gymutrustning.
– 2007 tyckte vi det var ett bra sätt att göra det på. Men man tar lärdom. Det nya avtalet är rent. Det omfattar bara hyra av lokalen, säger Sarbäck.
Uppgiften bekräftas av Stils verksamhetschef Jonas Abrahamsson.
– Numera köper vi in utrustning själv. Maskiner som LTU ägde har avyttrats och LTU har fått pengarna. Men några maskiner lever fortfarande, säger han.
Jonas Abrahamsson, verksamhetschef vid Stil.
Samtidigt betalar LTU hyra för C-huset, där Stils friskvårdscenter ingår, till fastighetsägaren Akademiska hus. För en yta på 10 500 kvadratmeter betalar LTU drygt 14 miljoner.
Årshyran mellan LTU och Stil, inklusive två tilläggsavtal för ett förråd och ett utrymme som Lifecenter tidigare hade, är numera uppe i drygt 3,6 miljoner för en yta på knappt 3600 kvadratmeter. Alltså ungefär 1 000 kr/kvadratmeter och år. För en tredjedels yta betalar Stil en fjärdedels hyra, sett till vad LTU betalar till Akademiska hus.
Men Sarbäck anser inte att det handlar om en subvention.
– Absolut inte. Vi sitter med en fitnessanläggning som inte går att använda till något annat. Och det är helt andra konstruktioner och villkor som gäller för kommersiella fastigheter. Exempelvis finns det inte en chans att Clas Ohlsson och Börje Olssons café har samma hyresnivå trots att båda finns i Smedjan. Vi har jämfört med nivåerna för fitnessanläggningar i Luleå, Boden och Piteå. Det är en affärsmässig bedömning. Vidare är vår hyra i C-huset relativt hög eftersom det är en laboratorisk miljö.
En kontroll med konkurrerande gym visar att de ligger på högre nivåer än Stil. Gymmet på Tunastigen anger en hyra på 1 400–1 500 kronor/kvadratmeter och år. Step in, som finns på flera olika orter, har 1 500–2 000 kr. Hermelinen, som hyr i centrum, på industriområdet Skutviken och i Sävast, vill inte ange exakt hyra men säger att de ligger klart högre än Stil i alla lokaler.
Ungefär 3 600 kvadratmeter på tre plan är vad Stil disponerar i C-huset. Hyran är ungefär 1 000 kr/kvadratmeter och år.
Vid räddningsaktionen 2007 skrevs ett friskvårdsavtal mellan LTU och Stil. För 2020 är avtalet på 2 925 000 kronor.
Avtalet är förmånligt för LTU:s anställda. Mot att lösa medlemsavgift i Stil på 195 kr/år kan de träna fritt på vardagar klockan 05–18. Gruppträning ingår. Heltidsanställda har rätt till två timmars träning i veckan på arbetstid.
Avtalet ger också möjlighet för personal att lösa ett kompletteringskort för 150 kr/månad. Då finns ingen begränsning i träningstider. Även simning i kommunens badhus ingår.
Staffan Sarbäck kan inte exakt återge hur summan 2,9 miljoner beräknats.
– En parameter är hur många som kvitterat ut ett kort. Detta är en otroligt uppskattad möjlighet som med stor säkerhet bidragit till att LTU har låga sjuktal, lägre än snittet i Sverige och lägre än andra statlig myndigheter.
Enligt bedömningar från LTU:s HR-avdelning nyttjas avtalet av närmare 1 000 av de 1 200 anställda.
Staffan Sarbäck var universitetsdirektör på LTU mellan 1988 och 2019.
Trots att universitetet är en statlig institution, och att Stil verkar på den öppna marknaden, har inte avtalet upphandlats.
– Det är en bedömning som gjorts förut. Vi har rådighet över lokalerna. Vi vill också använda oss av Stil eftersom de finns på området. Vi har inte funnit anledning att pröva om avtalet ska upphandlas, säger Staffan Sarbäck.
Hur bestämdes det?
– Jag tog beslutet i samråd med experter på LTU.
Kan det finnas privata företag som vill driva verksamheten på marknadsmässiga grunder på Porsön?
– Det är mycket möjligt men vi har valt bort det alternativet i ett tidigt skede och inte funnit någon anledning att frångå de diskussioner och principer som vi hade då. Vi ser många fördelar för universitetet med Stils verksamhet. Vi har också skyldigheter och krav på oss att det ska finnas vissa lokaler för studenter att nyttja.
Malin de Jounge, enhetschef vid Konkurrensverket, bedömer att avtalet kan bryta mot lagen om offentlig upphandling (LOU) eftersom summan för tjänsten överstiger 615 000 kronor. Det finns dock undantag som kan vara tillämpliga.
– Att universitetet hyr ut lokaler och att aktören finns på området har så vitt jag kan bedöma ingen betydelse upphandlingsrättsligt. Man kan åberopa undantag för hyra men då får det inte röra sig om ett avtal med övervägande tjänsteinslag, exempelvis instruktörer, säger hon.
Staffan Sarbäck betonar att han slutat som universitetsdirektör och bara redogör för det sätt som dåvarande ledning resonerat på.
Universitetsdirektör Veronika Sundström säger att en upphandling av friskvårdsavtalet bör ses över.
– Av förklarliga skäl har jag inte koll på hela historien. Men av våra anställda är det uppskattat att ha nära till träningen. Sedan anser jag att vi bör titta på upphandlingsdelen. Vi är bundna att följa de regelverk som finns, säger universitetsdirektör Veronika Sundström.