– Det är rimligt. Om det är vad som behövs för att behålla gårdarna så måste det vara ett litet problem, säger Jenny Karlsson, ordförande i LRF Norrbotten.
Det är i Livsmedelsföretagens senaste konjunkturbrev som följderna av sommartorkan spaltas upp på ett tydligt sätt.
Livsmedelsindustrins inköpskostnader har ökat med i snitt tio procent. Vart fjärde företag som köper in spannmålsbaserade råvaror uppger att kostnaderna ökat med mer än 30 procent. Vidare har kostnaderna ökat för grönsaker/baljväxter, frukt och bär och köttråvara med 10–30 procent.
I Sverige har böndernas nettoinkomst sjunkit med 75 procent från 9 miljarder till 2,4 miljarder, enligt Jordbruksverket. Vilket är den lägsta siffra som har uppmätts sedan mätningarna infördes 1990.
För att kompensera detta och förhindra att många bönder tvingas kasta in handduken bör priserna på svenskproducerad mat höjas med fem procent, anser Livsmedelsföretagen.
Jenny Karlsson konstaterar att priset kan bli betydligt högre om gårdarna tvingas lägga ner, inte minst i Norrbotten.
– Det finns en brytgräns för mejerier och slakterier. Hamnar vi under den så blir det kritiskt att driva verksamhet vidare. Förutom att jobb går förlorade kan det i förlängningen innebära att det blir längre avstånd till marknaden och då ökar priserna ännu mer.
Självförsörjningsgraden är 50 procent i Sverige och ännu lägre i Norrbotten.
– Det vi saknar främst är gårdar som producerar grönsaker och spannmål, säger Jenny Karlsson.
Läs mer: Extremtorkan – så drabbas köttbönderna
Läget bland bönderna i Norrbotten är inte stabilt men bättre än vad som först befarades.
– Det finns mer foder än vad vi först trodde. Räddningen blev att hösten blev lång. Efter de två första skördarna var det fullständig katastrof. Nu har man skördat allt som bara går att skörda. Många har använt marker som inte brukats tidigare.
Nackdelen är att det ofta blir lite sämre kvalitet då och då behövs kraftfoder i högre grad för att komplettera. Inköpen av kraftfoder har blivit mycket dyrare.
– Dessutom är man känsliga vad gäller grovfoder. Det finns inte mycket att köpa. Man tål inte att många balar blir förstörda. Då klarar man sig inte, säger Jenny Karlsson.
Läs mer: Hon tvingas slakta sina kor
Många gårdar har försökt anpassa djurbesättningar till foderläge, och även optimerat avelsarbetet vilket ger förre djur.
– Ett problem är dock att slaktköerna fortfarande är långa. Det är flera månader bort. Anmäler man nu så får man inte slakta förrän i mars, april. Och då kostar djuren under tiden och det går åt mer foder än planerat.