Enbuske delar analysen att tuffare tider väntar, trots att Luleå i dag är den kommun som har högst andel behöriga lärare i hela Sverige. Hon säger att Luleå måste kunna möta konkurrensen från andra kommuner för att behålla lärartätheten. Då gäller det att erbjuda en bra arbetsmiljö och tillräckligt höga löner.
Men när Lärarförbundet rankar lönesättningen av lärarna hamnar Luleå på plats 242 av de 290 kommunerna.
– Jag tror det är kopplat till att vi inte haft så svårt att rekrytera jämfört med andra. Vi har en fördel i att vi är en universitetsstad, säger förvaltningschefen.
Enbuske tycker att dagens lärarlöner är för låga.
– Vi borde ligga lite högre, det känner jag. Ändå har vi prioriterat lärarna de tre senaste åren, men andra kommuner har nog prioriterat dem ännu mer.
Enligt kommunens egen statistik ligger medianlönerna för lärare – exklusive förstelärare – i Luleå i många fall i nivå med norra Sverige, men under riket som helhet. 2017 tjänade en gymnasielärare i allmänna ämnen i Luleå 34 530 kronor per månad, jämfört med 34 500 i norra Sverige och 35 400 i riket. Däremot släpar Luleå efter något i grundskolans senare år, medan fritidspedagoger och förskollärare i kommunen tjänar mer än i övriga landet.
Kommunen ska spara drygt 400 miljoner kronor de kommande tre åren. För barn- och utbildningsförvaltningen handlar det om 17,5 miljoner. Det gör att ett lärarlönelyft kan vara svårt att tänka sig.
– Det är väldigt mycket pengar så jag vet inte om det kommer vara möjligt.
Hur allvarligt är läget?
– Just nu känner jag inte att det är jätteallvarligt eftersom vi har så bra behörighet, men visst är det oroväckande.
Problemet med kompetensförsörjning finns i både skolan, sjukvården och polisen. Maarit Enbuske tror att de traditionella välfärdsyrkena behöver ett generellt lyft.
– I Finland är statusen för lärare väldigt hög och många vill söka sig till lärarutbildningarna. Jag tror det har något att göra med samhället som helhet att yrkena inte värderas.