Jan Moström avslöjade LKAB:s stora framtidsplaner på en digital presskonferens den 23 november.
LKAB:s presskonferens den 23 november, med besked som vd Jan Moström beskrev som "den största omställningen i företagets 130-åriga historia" och "kan bli den största industriinvesteringen någonsin i Sverige", gjorde rejäla svallvågor över landet.
Inte minst hos det statliga verk som har systemansvar för el i Sverige. Svenska kraftnät togs på sängen av de volymer el som produktionen, till stor del av vätgas, kräver. 55 terawattimmar (TWh) per år beräknar LKAB behöva.
– Hybrit har vi haft information om ganska länge. Och planerna på elektrifierad gruvdrift har vi hört om. Men att det skulle handla om de här nivåerna, det var en nyhet, säger Ulf Moberg, teknisk direktör vid Svenska kraftnät.
Han fortsätter:
– Det här innebär att överskottet i norr förvandlas till underskott vissa perioder. Det blir en väldigt stor utmaning för Sverige.
Omräknat betyder 55 TWh/år en medeleffekt om 6 300 megawatt (MW). Hybrit beräknas behöva mellan 400 och 600 MW. Detta ska ställas mot att överskottet i norra Sverige i dag är cirka 3 000 MW, inte ens hälften av behovet.
Ulf Moberg, teknisk direktör vid Svenska kraftnät, tror inte att vindkraften kan täcka upp för de behov som den framtida fossilfria järn- och ståltillverkningen kräver.
Men detta gäller endast om vätgasproduktionen pågår jämnt under dygnets samtliga timmar. Så är det inte tänkt. I samrådshandlingar för demoanläggningen beskriver Hybrit att planen är att köra hårt under den tid då vindkraften bidrar och elpriset är lågt. Sannolikt planerar LKAB samma sak.
Tanken är att framför allt vindkraften ska byggas ut för att täcka framtidens elbehov.
– Vindkraften byggs nu ut i norra Sverige men det krävs betydande volymer och kräver flexibilitet i det övriga kraftsystemet då den är väderberoende, säger Ulf Moberg.
I Norrbotten finns ett överskott på el motsvarande en effekt på 3000 MW.
Säg att produktionen står stilla under halva tiden. Då behöver LKAB en toppeffekt på mer än 12 000 MW. Lägg till att södra Sverige skriker efter el. Bristen ska delvis lösas av det överskott som finns i norr. Svenska kraftnät planerar utbyggnader av stamnätet nord–syd.
Nästa faktor är att kärnkraften ska avvecklas på sikt. Vid årsskiftet tas ytterligare en reaktor ur drift, Ringhals 1.
Är det rimligt att vindkraften kan täcka upp för allt detta? Ulf Moberg har svårt att se det.
– Alltid vanskligt att sia om framtiden. Men nej, jag tror inte det. Det finns möjligheter att importera el från norra Finland och norra Norge för norra Sverige. Men om planerbar produktion fortsätter att tas ur drift leder det till ännu större underskott och därmed ännu högre priser i södra Sverige. Det innebär att importbehovet till södra Sverige från grannländerna ökar.
Statliga Svenska kraftnät hade inte information om vilka volymer energi som LKAB:s framtidsprojekt på att tillverka järnsvamp kräver.
Två andra av varandra oberoende källor som vi kontaktat, båda med god insyn i kraftsystemet, uppger att nivåerna på gruvdriftens energibehov är så höga att det i princip omöjliggör kärnkraftens avvecklande.
Detta eftersom kärnkraft och vattenkraft är de enda produktionsanläggningar som är planerbara och tillför systemet stabilitet.
– LKAB:s och Hybrits planer är fullständigt orimliga sett till de politiska besluten och energiöverenskommelsen. Enbart LKAB:s planer sänker det svenska kraftsystemet och får enorma konsekvenser för elförsörjningen i södra Sverige. Men varken Vattenfall eller någon annan talar klartext, utan de spelar bara med i spelet om fossilfri järn- och ståltillverkning. Det är som kejsarens nya kläder. Den politiska korrektheten står mig upp i halsen, säger en källa.
Ulf Moberg ser dock fler nyanser.
– Det här kommer inte hända över en natt. Så det finns tid för lösningar. Exempelvis att storskaligt producera el från vätgas. Men visst, något radikalt måste ske. Helt klart behövs mer planerbar produktion i södra Sverige.
Hybrits första steg är pilotanläggningen i Luleå, som invigdes i somras.
Region Norrbotten har i en studie varnat för att stora delar av norra Sveriges energiöverskott i framtiden är låst av de stora projekten.
– Det är möjligt att utvecklingen minskar incitamenten för utbyggnad av stamnätet. När vi är klara kanske det inte finns någonting att föra över, säger Ulf Moberg.
Ett effektbehov för LKAB på 12 000 MW får perspektiv i den rapport från 2020 som Svenska kraftnät tagit fram, som beskriver kraftbalansen i landet. En maxbelastning av det svenska kraftnätet, en smällkall högtrycksdag i februari när hela Sverige har minusgrader och vinden står stilla, den så kallade topplasttimmen, kräver 26 600 MW.
– Vi har varje år sedan 2003 tagit fram en rapport om effektbalansen. De senaste fem åren har den successivt försämrats, säger Moberg.