– Jag skulle ta det säkra före det osäkra, säger Cherif Sayed, regionchef Mellanöstern/Nordafrika vid Business Sweden.
– Mitt råd skulle vara att LKAB borde skicka en ganska hög delegation för att visa att man anser att Saudiarabien är en viktig marknad och att man är mån om att fortsätta göra affärer där i framtiden, säger han.
Statliga LKAB sålde i fjol järnmalmspellets för cirka 2,5 miljarder kronor till saudiska Hadeed Steel.
– Det är en medelstor kund för LKAB som vi leverat till sedan 1982.
Företaget gör framförallt produkter till bygg- och anläggningsmarknaden, säger Frank Hojem, kommunikationsdirektör vid LKAB.
– Vår grundbedömning är att det är en civil export som inte påverkas av det som hänt, säger han.
Vad säger du om rådet att ni bör sända en hög delegation till Saudiarabien?
– Vi planerar inte för det idag. Vi har ett kontor i Dubai och har en pågående dialog våra kunder, så jag känner mig inte orolig för vår relation, säger Frank Hojem.
Risken med att inte markera hög närvaro hos den saudiarabiska kunden är att LKAB:s konkurrenter flyttar fram sina positioner, anser Cherif Sayed.
– Alla länder försöker ta marknadsandelar av varann och det här är ett tillfälle där svenska marknadsandelar kan hotas, säger han.
Frank Hojem har förståelse för synpunkten.
– Ja, det finns absolut en sådan risk, den är ju uppenbar. Vi tävlar varje dag med brasilianarna och australierna på alla marknader vi befinner oss, säger han.
Den långvariga relationen till Hadeed talar dock för att LKAB får fortsätta sälja pellets till Hadeed, anser Frank Hojem.
– Deras anläggning är intrimmad och anpassad för vår malm och vi har lärt oss deras processer. Så man byter inte järnmalmsleverantör från en dag till en annan, säger han.
De spända relationerna mellan Sverige och Saudiarabien beror bland annat på svensk kritik för brist på mänskliga rättigheter i arablandet.
Ska LKAB sälja malm till ett land som Saudiarabien?
– Ja, vi har kommit till den slutsatsen. Frågan är inte svart-vit, den är inte enkel, men vi tror ändå att vi på marginalen gör skillnad genom att vara där. De ser och lär av oss hur vi agerar, hur vi beter oss, både när det gäller demokrati och mänskliga rättigheter, säger Frank Hojem.