– Jag tycker det är positivt att man söker miljötillstånd, det tar ofta tid och man måste vara ute i god tid, säger han.
Men för LKAB är satsningar på malmbanan minst lika viktiga.
– Om vi ska kunna tillgodogöra oss den kapacitet Malmporten skulle innebära för Luleå hamn så måste vi ha mer kapacitet på malmbanan. Pengarna måste användas i rätt ordning, säger Markus Petäjäniemi.
LKAB:s stora transportsystem är det norra systemet som går till Narvik. Järnvägen där är statlig både på svensk och norsk sida och de senaste åren har den byggts ut med fler mötesplatser, varav LKAB varit med och delfinansierat två stycken.
– Malmbanan är som en pulsåder i Norrbotten. Det vi framför allt ser är att den övriga trafiken på malmbanan ökar betydligt. Norsk sjömat kör ner lax till Europa via den nordiska korridoren, det är en gigantisk exportvara. Men sträckan Narvik-Kiruna-Gällivare-Boden är en flaskhals, säger Markus Petäjäniemi.
Han ser miljötillståndsansökan som en viktig signal, framför allt gällande att få in Malmporten i den nationella transportplanen 2018.
– Det finns fortfarande tid till att åtgärda järnvägen, men nu gäller det att det arbetet inte står stilla. LKAB ökar i produktion, men det är inga dramatiska ökningar. Frågan just nu är väl snarare vart kapacitetsgränsen går för malmbanan, säger Markus Petäjäniemi.