Då kom nyheten att 2017 års tryggaste skolklass i hela kommunen var klass 9C på Björkskataskolan. I motiveringen fanns bland annat att klassen vid konflikter alltid utgår från att eleverna ska bli kompisar igen.
– Jag tycker att vi är en bra skola. Det har vi alltid varit, säger rektor Elisabeth Landström.
– Om det blir tjafs tar vi tag i konflikterna. Vi löser dem och lägger det bakom oss, säger Einar Furmark, Nora Eriksson, Thelma Jäderholm och Linn Larsson i klass 9C.
Första helgen i februari blev en sjuårig pojke och en vuxen man sparkade av en älg på bostadsområdet Björkskatan i Luleå. Enligt ryktet hade det skett vid – Björkskataskolan, vilket inte var sant. Men många av de boende på området kände igen sig; när något dåligt händer i området, är det kring Björkskataskolan.
– En del av skolans personal reagerade på det. "Varför utpekas alltid Björkskataskolan?", säger Elisabeth Landström.
Att ändra folks uppfattning om en skolas rykte är svårt. Elisabeth Landström får fortfarande samtal från föräldrar som ska skicka sina barn till Björkskataskolan när dessa börjar högstadiet. "Hur har ni det på skolan? Vågar vi skicka våra barn?" undrar de.
– Jag säger att jag tycker vi har en bra och väl fungerande skola, svarar rektorn.
Hon förtydligar sig:
– Vi har fått ökad struktur och tydligare rutiner kring elever, både vad gäller stöd för elever med olika svårigheter i lärandet och handlingsplaner för kränkande behandling.
Hon fortsätter med att berätta om skolans värdegrundsarbete och allt det arbete som läggs ner på att eleverna ska känna sig trygga i skolan.
Skolans elevhälsoteam har förstärkts med en socialpedagog som betalas med hjälp av projektpengar. Teamet träffas en gång per vecka för att ta upp och diskutera vad som händer på skolan med fokus på elevhälsa.
– Det är klart att det händer saker på en högstadieskola med elever mellan 13 och 16 år, säger rektor Landström, men det viktiga är att man reder i vad som hänt och försöker hitta lösningar.
Elisabeth Landström började som rektor hösten 2016. Hon fick de händelser som media berättade om rakt "i knät". Men hon poängterar att hon hellre ser framåt och mot det som händer nu och inom kort. Det är snart dags för jubileumsfirande när skolan fyller 40 år, och arbetet med att ta emot de som ska bli nya sjuor i höst är högaktuellt.
På Björkskataskolan finns en likabehandlingsplan. I den redovisas bland annat den kartläggning av hur eleverna mår som genomförts på skolan. Alla elever har fått fylla i en enkät.
– Det visade sig att 93,5 procent trivdes bra eller mycket bra. 6,5 procent gjorde det inte och det är de eleverna som vi måste hjälpa. Det kan handlar om att de känner sig otrygga, inte trivs i klassen eller är oroliga för att bli kränkta eller illa behandlade, säger Elisabeth Landström.
Enkäten genomförs två gånger per år, i oktober och i maj.
– Värdegrundsarbetet är ständigt aktuellt och just nu arbetar vi mycket med elevernas språkbruk gentemot varandra som vi märker blir allt hårdare. Det är också ett mål i vår likabehandlingsplan liksom att inga elever ska bli utsatta för sexuella trakasserier och näthat.
En åtgärd för att få trygga elever är det arbete som läggs ner på eleverna innan de ens blir elever på skolan. När de börjar sjuan kommer elever från Bensbyn, Porsön och Björkskatan till Björkskataskolan för att börja högstadiet. Men förberedelserna börjar redan nästan ett år innan sjuan börjar. Hundra elever från fyra olika skolor ska samsas i sjuan och arbeta tillsammans. Kuratorerna på skolan har gjort ett jättejobb med övergångsarbetet från år 6 till 7 där vi har nya rutiner sedan två år tillbaka. Skolan har ungefär 300 elever i tre arbetslag. I varje arbetslag ingår tio till tolv lärare.
– Sexorna har hemkunskap här så de är inte helt obekanta med skolan, enligt Elisabeth Landström.
Det grundliga arbetet går bland annat ut på att blanda eleverna rätt i klasserna. Redan i maj månad i sexan vet eleverna vilka som kommer att vara i deras klass i sjuan.
– Det finns föräldrar som reagerar på att klasserna splittras, men till skolans uppgifter hör att visa att det finns olika sorters människor och eleverna får träffa andra elever.
Hon påpekar att det finns klasser som kommer till Björkskataskolan som inte alls är harmoniska eller fungerar väl tillsammans. En splittring, nya kamrater, kan vara vad som behövs.
Einar Furmark i klass 9C tror att hans klass fungerar så bra därför att den är så blandad.
– Jag kan gå till alla, prata med alla. Det är inte så att alla håller på med samma idrott eller så.
Linn Larsson menar att eleverna i klassen kan säga till varandra utan att det leder till att det blir osämja.
Kommunfullmäktige belönade klassen med tårta och fem tusen kronor, pengar som eleverna ännu inte bestämt vad de ska göra med. Men det har talats om en övernattning, liknande den klassen tidigare varit med om på Brändön.
– Man behöver inte åka långt för att det ska bli roligt.