Elin Röös, universitetslektor vid institutionen för energi och teknik på Sveriges lantbruksuniversitet (SLU).
Elin Röös, universitetslektor med specialkunskap om hållbar matproduktion och konsumtion, reagerar på populariteten bland så kallade onödiga produkter, det vill säga sådana som inte erbjuder särskilt mycket näring. Till exempel choklad, kaffe och öl.
Men även om det är onödiga produkter som påverkar klimatet är det inte där det stora problemet ligger, förklarar hon.
– 13 procent av klimatpåverkan från en medelsvensk kommer från ”onödiga” produkter. Men det är väl också sånt som gör livet värt att leva. Däremot står de animaliska produkterna för nästan 70 procent, så det är där man verkligen behöver se över sina vanor.
Elin Röös har tidigare i en rapport sammanställt hur stort totalt bidrag till den globala uppvärmningen olika matvaror har, även kallat för koldioxidekvivalenter. I sammanställningen framkommer att de animaliska produkterna står för överlägset störst utsläpp, och värst av alla är nöt- och lammkött, eftersom idisslarna släpper ut metangaser.
Man ska emellertid inte bara stirra sig blind på mängden utsläpp av växthusgaser, menar hon.
– Det är skillnad på metan och koldioxid. Metangasen har en hög klimatpåverkan under den tid den finns där, men den kommer brytas ner efter tag, så vi kan tillåta oss en viss mängd metanutsläpp. Däremot måste vi få ner koldioxidutsläppen till noll och vidare ner på minus, för de försvinner inte ur atmosfären utan ackumuleras bara.
Kan man dessutom ha idisslarna på naturbetesmarker där de får äta gräs och hålla de artrika markerna öppna, finns det fler fördelar med nöt- och lammkött.
– De äter sånt som inte vi äter medan gris och kyckling äter precis det som vi kan äta. Och sen finns det biologisk mångfald som behöver djuren på naturbetesmarkerna, så det finns systemeffekter som man också måste beakta.
Men oavsett hur mycket man jämför köttsorterna med varandra så är de värst när det kommer till utsläpp av växthusgaser.
– Vi behöver dra ner på köttet och äta mer från växtriket. Hälften av våra proteiner kommer redan i dag från vegetabilierna. Kombinerar du spannmål och baljväxter så har du samma aminosyresammansättning som du har i kött. Sen kan du kombinera med naturbeteskött eller mjölk från såna system, fast i mindre mängd än vad vi äter i dag.