Lisa Andersson, 31, från Luleå lever livet på resande fot efter sin medverkan i miniserien Husdrömmar på SVT. Hon och sambon Christoffer bygger om den italienska skolbussen "Lorenzo" till en husbil i dokumentären "Bussen till friheten".
Tisdag morgon, tio minusgrader och en halv meter pudersnö.
I andra sidan luren, drygt 1 100 mil från vintern i Luleå, sitter Lisa Andersson och svettas med en kokosnöt i handen i den 33-gradiga värmen vid swimmingpoolen – på Bali.
– Men det känns som hundra i solen, säger hon.
Den gula skolbussen, "Lorenzo", däremot. Den står magasinerad i Dalarna i väntan på våren. Du kanske känner igen den från Husdrömmar dokumentär på SVT, där paret Lisa Andersson och Christoffer "Chris" Hemmilä ger bussen nytt liv. I miniserien "Bussen till friheten" får tittarna följa dem på nära håll genom hopp och förtvivlan, efter att de sagt upp sig och sålt lägenheten för att göra om den italienska skolbussen till ett drömhem.
Idén att söka kom från Lisas kompis Rebecka.
– Vi skrattade och "sa aldrig i livet". Vi hade inte börjat med Youtube och hade aldrig filmat oss själva på det sättet, så det kändes som en mardröm att bli filmad. Men hon sådde ett frö och vi kom fram till att det skulle vara kul att få det dokumenterat och inspirera andra att våga göra sådana här saker, säger Lisa.
En vecka senare stod ett kamerateam i vardagsrummet. Det kändes skämmigt att stå framför kameran, men numera spelar de in egna videos. Själva bygget visade sig vara svårare än de trott. Bland annat råkade de kapa av några bärande balkar i bussen.
– Vi hade noll procent erfarenhet. Det mest avancerade vi gjort var väl att hänga upp en tavla i lägenheten, annars ringde man alltid pappa för att få hjälp. Vi var helt gröna och romantiserade bilden av hur svårt det kan vara, men jag är glad att vi var optimistiska.
Bygget dröjde och till hösten rullade deras vänner söderut med sina färdiga husbilar. Motivationen var i botten och de var nära att ge upp.
Lisa Andersson från Luleå lever livet på resande fot efter att ha medverkat i tv-programmet Husdrömmar. Hon och sambon Christoffer byggde om en italiensk skolbuss till en husbil som de döpte till Lorenzo.
Hur stolt är du över att ni fick ihop det till sist?
– Otroligt stolt! Det är så många gånger vi tittat på varandra och sagt "är det verkligen vi som fått ihop det här?" Det känns lite som att vakna ur en dröm och upptäcka att det är på riktigt. Jag skulle inte göra om det för det känns så överväldigande, så det är med stolthet vi visar upp den och säger att vi byggt den själva.
Vilket är ditt bästa tips till den som vill bygga en och leva "vanlife"?
– Ha mycket energi i bägaren från start så du har något att ta av, dubbla din beräknade kostnad och tredubbla tidsåtgången för det är helt galet vad mycket mer det kostar och tar tid.
När vi intervjuade Lisa för snart fem år sedan levde hon sitt drömliv på en vit sandstrand i Sri Lanka. Hon jobbade som yogalärare, surfade och smidde planer, för hon ville inte åka hem och leva ett "vanligt" liv utan hitta ett sätt att alltid känna sig fri.
– Den här längtan har alltid funnits i mig. Jag har rest och jobbat med flummiga saker, levt utomlands i tre år och liksom försökt, men sedan har jag alltid hamnat på ruta ett.
Det var stress kring pengar och rädsla för att behöva ge upp drömmen och jobba med något som inte känns meningsfullt. Så för att kunna jobba var som helst startade hon eget. Men när hon var redo att lämna landet mötte hon Chris och blev kär. Han hade lägenhet i Stockholm och ett bra jobb på ett stort modehus, men valde att följa med. De skaffade en ombyggd skåpbil och levde i den i ett och ett halvt år, så skolbussen blev en slags uppgradering.
– Det kommer alltid finnas jobb i Stockholm och gå att göra karriär, men sådana val kommer inte alltid vara lika lätta att ta om man har hunnit skaffa familj och så.
Efter att dokumentären spelades in har Lisa Andersson rest till Kanarieöarna och Portugal i den gula bussen. Surfing är ett av hennes stora intressen.
Vad hände efter dokumentären?
– Vi rullade ut i södra Europa och spenderade ett halvår i värmen med våra bästa vänner på Kanarieöarna och Portugal. Vi levde life, njöt av vårt nya hem och när det blev sommar i Sverige körde vi hem och levde bussliv. Vi hälsade på nära och kära, åkte till Lappland och Lofoten och bara njöt. Det är en otrolig frihet att resa och vara hemma samtidigt.
Hur skulle du beskriva er vardag?
– Den ultimata vardagsdagen startar i vattnet vid soluppgången. Vi älskar att kliva upp tidigt, meditera och vara uppe när de flesta andra sover. Det är mer stillsam energi. Vi gillar att surfa på morgonen när det är mindre folk i vattnet, och soluppgången känns mer magisk när man är i vattnet tidigt. Kanske hinner man med ett träningspass eller yoga innan vi börjar jobbdagen vid nio-ish.
De jobbar med sociala medier och så har Lisa sitt företag i nischen spiritualitet och inre välmående. De spelar in reklamsamarbeten, vloggar och redigerar, skapar innehåll och sköter bokföringen.
– Somliga har uppfattningen att vi lever som på semester. Men vi gör allt själva så blir inte mindre jobb än om vi levt ett vanligt Svensson-liv i Sverige. Men rasterna, mornarna och kvällarna är annorlunda för att man fyller dem på andra sätt. Vi avrundar med solnedgången på kvällarna och bara njuter av ett enkelt liv, säger hon.
Vart de tar vägen efter nyår, om de stannar kvar eller ska byter land, de vet de inte. Men planen är att flytta in i bussen igen när Sverige blir varmt.
– Det är fint att få längta lite.
På tal om att längta. När jag nämner det fina skoterföret så är det som att något tänds.
– Åh, gud vad härligt. När man får höra sånt så kan man undra vad vi gör här borta, när man kan åka skoter och slalom. Jag känner verkligen att Norrland är hemma, hos mina föräldrar, så det är inte alltid självklart att vara ute och resa och följa sina drömmar.