Om det finns en bild av att kvinnor inom vårdyrken inte tar strid för sin sak i offentligheten så bryter Lisa Johansson mot den. Hon är fackligt engagerad och kan beskrivas som en kvinnlig motsvarighet till stereotypen av en manlig gruvarbetare, en yrkesgrupp som både tjänar mer och är kända för att kunna säga ifrån.
– Jag är egentligen ingen offentlig person, men jag har svårt att hålla käften. I min ålder vågar man ju, eller jag har väl egentligen alltid varit så, säger Lisa Johansson.
Ett välbetalt jobb i till exempel en gruva har aldrig lockat henne.
– Jag har aldrig ångrat mitt yrkesval. Jag vill jobba med människor, jag är skapt för det.
Hennes karriär började 1977 på Luleå lasarettet och hon fick en fast tjänst 1979 som vårdbiträde inom långvården. På 90-talet utbildade hon sig till undersköterska och har arbetat 20 år på Per Hindersagården på Björkskatan. Hon beskriver jobbet på äldreboendet som underbart.
– Man blir uppskattad av kunder och anhöriga.
Vilka egenskaper är bra att ha i ditt yrke?
– Man ska vara flitig. Ganska glad, trygg, ha empati, kunna samarbeta och vara en bra arbetskamrat. Det viktigaste är att vi kan förmedla en trygghet till de äldre.
Bakom arbetsglädjen finns tuffa arbetsförhållanden för Lisa Johansson och hennes arbetskamrater. Jobbet är tungt både fysiskt och mentalt. Hon skjuter ett schema över köksbordet som visar på jobb varannan helg året runt och ”monsterpass” som kan sträcka sig mellan 8-20. Visserligen har de rätt till heltid sedan några år tillbaka, men sedan de delade turerna togs bort förra året har långpassen tagit över för att schemat ska gå ihop.
– Vi har aldrig haft sämre scheman än vi har i dag. Det behövs mer pengar så att vi får vettiga arbetsvillkor, säger Lisa Johansson.
NSD berättade i måndags att lönegapet mellan kvinnor och män fortfarande är stort, enligt en LO:s Jämställdhetsbarometer för 2015. Kvinnor i arbetaryrken tjänar 73 procent av vad männen tjänar.
LÄS MER: Fortsatta stora löneskillnader mellan kvinnor och män
I Luleå kommun finns 1 085 fast anställda undersköterskor inom äldreomsorgen varav 78 är män. Ingångslönen ligger på 20 150 kronor och medellönen är 23 610 kronor. Högsta lönen är 29 825 kronor.
– Alla mina tre barn tjänar bättre än jag, och jag är inne på mitt 39:e år i yrket. Och inte tjänar man storkovan för att man jobbar storhelger heller, säger hon.
Varför tror du att kvinnoyrken värderas annorlunda än traditionellt manliga?
– Det går inte att mäta. Vi gör inga reslutat. Inga vinster. Vi anses vara den tärande enheten, inte den närande. Vi har många skyldigheter men få rättigheter.
Hon mins 70-talet, då var hennes yrke attraktivt och det fanns fler yrkesgrupper runtomkring henne såsom baderskor och städerskor som gjorde att hon kunde ägna sig åt omvårdnad i större utsträckning.
– Vi behöver göra det till ett attraktivt yrke igen. Det behövs en föryngring och det ska gå att kombinera jobbet med familjelivet och fritiden.
Lisa Johansson berättar att under tiden det var mycket skriverier i media om delade turer fick hon höra att undersköterskorna var ”gnällkärringar”.
– Jag reagerade väldigt starkt på det. Jag säger bara, kom och gå i mina skor en dag och du kommer inte ta dig upp ur sängen nästa dag.
Den 8 mars är det internationella kvinnodagen, hur ska du fira den?
– Jag ska jobba! Och så ska jag ringa svärsonen och gratulera honom på födelsedagen.