Lindrig isvinter
LULEÅ. I går avblåste Sjöfartsverket isbrytningssäsongen.- En av isbrytarhistoriens två lindrigaste isvintrar, säger Lars-Bertil Gustafsson, befälhavare på Ale - Vänerns isbrytare som nu blir kvar i Luleå.
Lars-Bertil Gustafsson är befälhavare på Vänerns isbrytare Ale. En lillasyster i statsisbrytarskaran som nu får Luleå som sommarhamn.
Foto: Kurt Engström
Den femte, lilla, isbrytaren Ale är ny sommargäst i Luleå. Fram till i går låg hon i beredskap för att bistå handelssjöfarten.
Varnar för isbumlingar
- Vi har legat vid kaj sedan i måndags, tidigare låg vi i Skelleftehamn. Den senaste tiden har vi via radio dirigerat handelsfartygen och varnat för att det kan finnas isbumlingar. Det är skärgårdsisarna som kan släppa i större flak och driva ut. Det kan vara väldigt hård och grov is, säger Lars-Bertil Gustafsson.
Trots att isbrytarsäsongen avblåstes vid midnatt natten till i dag, har sommarrustningen redan startat på statsisbrytarna. Ale får nu skrovet bättringsmålat över vattenlinjen.
Det blir första sommaren som Vänerns isbrytare får Luleå som sommarhamn.
Specialbyggd
- Det fungerar bra att ligga här i Luleå. Det här är första vintern där Ale får inleda och avsluta isbrytningen här i Bottenviken. Allt pekar på att det blir en fortsättning, säger Lars-Bertil Gustafsson.
Ale är specialbyggd för isbrytning i Vänern, men Sjöfartsverkets isbrytarledning har funnit att Ale passar bra också i Bottenviken.
- En tendens är att vintrarna kommer igång sent. Då är Ale billigast och effektivast att använda. Hon drog igång isbrytningen i Bottenviken vid årsskiftet. Det dröjde sedan till 2 mars innan den första stora isbrytaren, Atle, gick ut. Så sent har de stora isbrytarna aldrig tidigare gått ut, säger Jonny Lindvall i isbrytarledningen i Norrköping.
Klar tendens
- Tanken är att Ale i fortsättningen ska inleda säsongen i Karlsborg, Luleå och gå söderut till det finns behov i Vänern.
Sjöfartsverket har ännu inte ställt samman statistiken från vinterns isbrytning, men tendensen är klar.
- En av isbrytarhistoriens två lindrigaste isvintrar. Den lindrigaste var 1991/92 då endast 121 fartyg behövde assistans. I år stannar det på 350-400. Jämfört med en normalvinter på 2 000-3 000 är det inte mycket, säger Jonny Lindvall.
Isbrytarledningen tror dock inte på någon lång period av lindriga isvintrar.
181 miljoner
- Vi får stränga vintrar med jämna mellanrum. I mitten av 1980-talet hade vi tre svåra isvintrar. Under krigsvintrarna på 1940-talet kunde man gå över isen till Danmark, säger Jonny Lindvall.
Förra vintern kostade det 181 miljoner kronor att hålla sjöfarten igång under isperioden. Vad notan blir i år är ännu inte klart.
- Den här säsongen blir definitivt billigare för det har gått åt betydligt mindre drivmedel, säger Jonny Lindvall.
Så jobbar vi med nyheter