Utrustningen är monterad och i drift sedan i våras, efter en kortare tid av inkörningsproblem.
– Vi har väl inte hunnit testa det riktigt ännu. Men det är ganska häftigt faktiskt, säger Fredrik Thyselius, fastighetschef vid stadsbyggnadsförvaltningen.
En grå låda på fem, sex meters höjd vid ena kortsidan sänder ut laserstrålar till mätpunkter som är fästa på olika ställen i takets konstruktion och i en av stombalkarna på andra kortsidan. Laserstrålen reflekteras sedan tillbaka.
– Om takbalkarna belastas så kommer mätpunkterna att röra på sig. På det viset kan man avläsa hur stor del den aktuella belastningen är av takets maximala belastning.
Systemet är uppkopplat mot en dator i Finland där mätdata samlas och går att avläsa i realtid av kommunens personal.
– Man kan tänka sig en slags "utryckningssirén" om belastningen överstiger vissa mått. Det är helt klart intressant och en del i den digitalisering av fastighetsförvaltningen där Luleå redan är ganska långt framme, säger Fredrik Thyselius.
Forskningsprojektet är ett samarbete mellan kommunen, universiteten i Uleåborg, Tromsö och Luleå, samt det finska företaget Dimense Oy. Syftet är att ta fram ett effektivt och säkert system för distansövervakning av tak utifrån snölaster.
Om projektet faller väl ut öppnas möjligheter för en betydligt smidigare lösning än dagens. D-hallen har varit stängd hela vintern. Under den tiden har taket skottats systematiskt med en taklucka som okulär referenspunkt.
– Vi får se vad det kan leda till. Det finns även andra, liknande projekt som är igång och som syftar till samma sak. I ett av projekten använder man drönare, i ett annat en slags våg som fäst på utsidan av hallen.
När det gäller D-hallens framtid så är den osäker. Takkonstruktionen, gjord av limträbalkar, är skadad och har vridit sig. Kommunen överväger att ta in ett tredje utlåtande om vilka förstärkningsåtgärder som krävs för att säkra hallen från kollaps.
Fredrik Thyselius vill inte spekulera i huruvida resultatet av forskningsprojektet kan bidra till att hallen räddas.
– Först måste konstruktören avgöra hur mycket taket kan belastas och garantera att konstruktionen håller. Men helt klart kan det bidra till att vi får en bättre och säkrare kontroll av taken, säger han.