Felicia Fredriksdotter, verksamhetssamordnare på Tjejjouren Luleå.
Statistiken baseras på Undersökningarna av barns levnadsförhållanden 2023, där drygt 11 200 barn i åldrarna 12 år och uppåt har svarat på frågor om sin vardag inom flera områden.
En stor majoritet av både flickor och pojkar 12–15 år säger att de mår ganska eller mycket bra, skriver SCB.
Samtidigt visar statistiken på stora skillnader mellan flickor och pojkar när det handlar om mående. Bland flickorna har 37 procent svarat att de ganska ofta eller för det mesta är ledsna eller nere. Bland pojkarna var andelen 13 procent.
Felicia Fredriksdotter, verksamhetssamordnare på Tjejjouren Luleå, är inte förvånad.
– Det känns inte som någon större nyhet, utan det är precis det vi märker både ute i skolor men också i våra stödsamtal. Unga tjejer mår tyvärr generellt ganska dåligt, säger hon.
Det är även en lägre andel flickor än pojkar som svarat att de känner sig mycket trygga i klassrummet, på rasterna, på väg till och från skolan samt i området de bor.
Tjejjouren Luleå har träffat flera flickor som vittnat om att de känner sig otrygga, bland annat i skolan, berättar Fredriksdotter.
– Det går inte att förneka att vi har en könsmaktsordning i dag och killar har mer makt. Jag tänker det kopplat till att det finns studier på att unga killar i dag är mer emot jämställdhet än vad de har varit tidigare. Bilden av jämställdhet är mer negativ i dag, det gör inte direkt att tjejers position lyfts. Då känner man sig lätt otrygg, säger hon.
Anna Kandelin, kurator med utvecklingsuppdrag och ledningsstöd och Christina Mitchell, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska inom elevhälsan Luleå.
Även Anna Kandelin, kurator med utvecklingsansvar och ledningsstöd samt Christina Mitchell, medicinskt ledningsansvarig skolsköterska på elevhälsan Luleå, säger att resultatet SCB presenterar inte är någon nytt.
– Det är något vi sett länge, att flickors mående blir sämre och sämre enligt de undersökningar, till exempel Elevhälsoenkäten, som gjorts tidigare år, säger Christina Mitchell.
– Det som bland annat framkommit i samtal med elever är att en orsak är sociala medier. Många elever tillbringar en stor del av sin tid på sociala medier. Unga matas av hur man bör och ska vara och förväntningarna blir orealistiska. Sen tänker jag att det är många faktorer som påverkar, hur de har det på skolan, med kompisar och hemma, säger Anna Kandelin.
Samtidigt visar resultaten de senaste åren att även pojkar upplever att de mår sämre.
– Jag tänker att flickor tränas tidigt att sätta ord på hur man tänker och känner sig. I samtal är det övervägande flickor som söker kontakt. Pojkar kan ha svårare att sätta ord på sitt månde och de kommer i andra uttryck, säger Kandelin.
Skolkuratorerna har ett pågående arbete med att förstärka skolornas arbete med trygghet och trivsel, både på individ, grupp och organisationsnivå. På gruppnivå handlar det bland annat om samtal om normer och att stärka elevernas sätt att lösa konflikter med samtalsteknik.
Sedan 2006 har skolsköterskorna i Luleå gjort en elevhälsoenkät i årskurserna fyra, sju och första året på gymnasiet, ett samarbete de haft med Region Norrbotten. För två år sedan upphörde detta, men till hösten ska Luleå kommun införa en elevhälsoenkät igen som till stor del liknar den tidigare, berättar Anna Kandelin och Christina Mitchell.
En ny kartläggning elevhälsan har gjort visar att flera elever önskar större tillgänglighet av kurator och skolsköterska på skolan. Men i dag är det inte möjligt att de är på plats varje dag, då det totalt arbetar 16 skolsköterskor och 16 skolkuratorer inom grundskolorna i Luleå.
– Skulle vi vara fler så har vi mycket större möjlighet att nå eleverna både individuellt men också finnas med i lärmiljön, så det är absolut något vi ser att det finns behov av. Men vi har inte resurser till det, säger Kandelin.