Vi vandrar längs ett av promenadstråken vid Luleälven. Stubbar och högar med tallgrenar nedanför villatomterna talar sitt tydliga språk.
Anna-Marita Johansson, sektionschef på kommunens parkavdelning, uttrycker indignation över hur vissa villaägare har tagit saken i egna händer och sågat ned träd som skymmer utsikten eller orsakar skugga.
– Skulle man gå in på sin grannes tomt och fälla träd på samma sätt? Mycket fräckt. Det handlar om en form av skadegörelse.
Problemen har varit kända länge. 2011 reagerade Svartöstadsbor över att ett 30-tal träd plötsligt hade kapats och låg i vattenbrynet nedanför två villor.
Kommunen polisanmälde men ärendet utreddes aldrig vidare.
Några år senare uppmärksammades att någon hade sågat ned tallar nära älvstranden i en annan stadsdel – nedanför en stor villa.
– Vi fotade och tog mått på stubbarnas diameter, skickade därefter in en polisanmälan, säger Anna-Marita Johansson.
Inte heller då kunde någon åtalas, utan anmälan lades ned.
– Det tog inte särskilt lång tid. Tyvärr är det inte många ärenden som leder till åtal. Det har hänt att våra skogsförvaltare tar folk på bar gärning men det har inte blivit något av det heller.
Hur vanligt är det att träd olovligen sågas ned nära villatomterna?
– Vi gör en polisanmälan vartannat år ungefär. Svårt att uppskatta mörkertalet då vi inte har resurser att hålla koll i alla bostadsområden hela tiden. Röjning av undervegetation och kapade grenar är egentligen ett ännu större problem.
Anna-Marita Johansson nämner attraktiva stadsdelar som Mjölkudden, Gammelstad och Bergnäset som vanligt förekommande i sammanhanget.
– Bostadsområden med vattenutsikt är mer utsatta. I områden med hyresrätter tar man sig inte samma friheter.
Kommunen fäller själva rötangripna, gamla träd och längs älvstränderna gallras det regelbundet, så att även allmänheten kan njuta av sjöutsikten. Likaså fyller glesare växtlighet längs gång- och cykelstigarna en trygghetsfunktion, när det gäller risken för överfall och annan brottslighet.
Samtidigt betonar Anna-Marita Johansson att träden måste fredas och hon hänvisar till den politiskt beslutade grönplanen som antogs 2020, där det beskrivs hur träden tillgodoser både sociala och biologiska värden.
– Tallarna har stått där länge, i många fall genom hundratals år. De fanns där före oss och ska stå kvar när vi är borta, för nästkommande generationer. Träd som planteras i dag har inte alls samma chans att bli så stora och vackra.
Även olovlig slyröjning sker regelbundet.
– Med slyröjningen försvinner förutsättningarna för ungskog och buskage, som är viktiga för både den biologiska mångfalden och fågellivet.
Kommunen ser mycket allvarligt på slyröjningen och har nyligen informerat villaägare på Mjölkudden om problemen, en kampanj som nu fortsätter i andra stadsdelar.
– Det är inte direkt kontorstid slyröjningen sker, snarare på helger och nätter, men nyligen hann mina medarbetare prata med en som höll i röjsågen. Han försvarade sig, sa att villaägarna har gjort såhär i 40 år eftersom vi från kommunen aldrig röjer.
Hur ofta sker kommunens egen slyröjning?
– Vi har skötselplaner men det sker inte varje år på alla ställen och vi röjer inte kalt bara för att hålla villaägarnas utsikt ren och ostörd, säger Anna-Marita Johansson.