Rekordmånga smittades av de multiresistenta MRSA och ESBL (se faktaruta) under 2016, visar färsk statistik från Folkhälsomyndigheten.
Även Norrbotten drabbas hårt av dödsbakterierna.
För 17 år sedan var det bara tre konstaterade sjukdomsfall gällande MRSA, gula stafylokocker, i länet.
Motsvarande siffra i fjol var 166.
– På 90-talet var det en stor sensation att hitta MRSA-bakterier i Norrbotten. Så är det inte i dag, säger Anders Nystedt, smittskyddsläkare inom Region Norrbotten (tidigare landstinget).
Många bär på MRSA utan att insjukna. Anders Nystedt vill ändå understryka allvaret av att hudbakterien nu sprids, eftersom den samtidigt blir alltmer resistent mot antibiotika.
– Om MRSA kommer in i ett sår, då kan det bli allvarliga blodförgiftningar och andra infektioner.
Problemet, menar smittskyddsläkaren, är att vården ofta initialt förskriver den vanliga formen av stafylokockpenicillin – utan att veta om patienten redan är resistent mot den antibiotikan.
– Då får behandligen dålig effekt. Det kan bli farligt. I stället finns reservantibiotika som patienten inte behöver vara resistent mot.
De stora riskgrupperna är resande till länder som Spanien, Indien, Kina och Afrika men även de med kroniska sår och andra hudproblem.
Sjukvården har bättre koll på MRSA-bärare bland migranter och nyanlända, eftersom det gjordes så kallad infektions-screening på många av dem efter ankomst till Sverige. Men även befolkningen i övrigt har många MRSA-bärare.
– Det bästa för oss är att få veta om du är MRSA-bärare eller inte. Då kan vi anpassa antibiotikan när en infektion inträffar.
Spridningen av det multiresistenta tarmensymet ESBL är inte lika alarmerande, men ändå tydlig.
Där har en ökning skett från 32 ESBL-fall år 2007 till 229 fall i fjol.
– Vanliga orsaken vad gäller ESBL är urinvägsinfektioner. Den drabbar patienter som får för mycket antibiotika.
Ju mer antibiotika som används, desto större blir spridningen av bakterier med motståndskraft mot flera sorters antibiotika.
– Det finns stammar av ESBL som börjar vara riktigt svåra att behandla nu, säger Anders Nystedt.
Därför måste överförskrivningen stoppas, menar han.
– Utan antibiotika konkurrerar oftast den normala bakteriefloran i tarmen ut ESBL. Men med antibiotika, dör den naturliga tarmfloran till slut.
– Vi måste bli duktigare på att inte förskriva ut för mycket. Många gånger kan urinvägsinfektion och blåskatarr behandlas utan antibiotika. Bakterierna sköljs ut med urinen i stället, säger Anders Nystedt.
Överförbrukningen av antibiotika gäller även vid exempelvis luftrörsinfektioner och förkylningar som ofta beror på virus snarare än på bakterier.
– Ändå skriver man ut antibiotika, för säkerhets skull. Och även det sker ofta i onödan, alldeles för lättvindigt.
Inom Region Norrbotten finns nätverket Strama för läkare och annan sjukhuspersonal , som syftar till att minska antibiotikaförskrivningen.
– Vi kämpar på allt vad vi kan. Det finns en medvetenhet. Det andra är förstås hygienen på sjukhusen. Också jätteviktigt. Likaså att informera patienter som är exempelvis MRSA-bärare om hur viktig hygienen är.
Kan den negativa trenden stoppas?
– I alla fall bromsas. Det finns en befogad oro. Mycket sjukvård kräver antibiotika. När inte den längre fungerar, försämras sjukvårdens resultat, säger Anders Nystedt, smittskyddsläkare inom Region Norrbotten.