Lärarvarsel i länet oroar
321 lärare i Norrbotten är varslade om uppsägning. Det gillar inte Lärarnas riksförbund.- Kommunerna ska i stället ta chansen och höja kvaliteten, säger Sonja Åström, andre vice förbundsordförande.
Sonja Åström och Siv Larsson anser att kommunerna bör behålla lärarna och på så sätt höja kvaliteten i skolorna. FOTO: Kurt Engström
Foto: Kurt Engström
Den insamlade statistiken från Norrbotens 14 kommuner visar att 321 lärare varslats om uppsägning och att yterligare knapt 200 varsel väntas. Hittills har 201 sagts upp. Se tabellen här intill!
Vikande barnkullar
Varslen motiveras med vikande elevkullar och det är en utveckling som gäller över hela landet. Lärarnas riksförbund ser en fara att lärarna är för få när barnkullarna vänder uppåt igen.
- De flesta som nu förlorar jobben kommer att byta yrke. Vi har redan nu 35 000 utbildade lärare som gått till andra yrken på grund av dålig arbetsmiljö och dåligt löneläge, säger Sonja Åström.
Hon pekar också en annan möjlig utveckling:
- En del kommer att dra västerut till Norge eller söderut till Danmark. I båda länderna är det brist på gymnasielärare och lönenivån i Danmark är 46 procent högre än i Sverige. En nyanställd lärare i Norge får en begynnelselön på 27 000-28 000 kronor.
- I stället för att säga upp lärare bör kommunerna behålla lärarna och på så sätt höja kvaliteten i skolorna.
Halkar efter lönemässigt
Det finns skäl för arbetslösa lärare att se sig om efter ett annat yrke. Lärarnas riksförbund pekar på att lönenivån för svenska lärare ligger på 23:e plats i OECD-statistiken. Det får återverkningar på yrkesvalet.
- I Finland går det åtta sökande på varje utbildningsplats, i Sverige bara en. En undersökning har visat att 40 procent av de som nu arbetar som läkare, jurister och socionomer hade blivit lärare om löneläget varit ett annat, säger Sonja Åström.
Själv valde hon lärarbanan på 1970-talet.
- Då var det många som hade lärarutbildning som förstahandsval, men då var det relativa löneläget ett helt annat.
Så jobbar vi med nyheter