1) ARJEPLOG: Laisvallsgruvan.
Förorening: Bly.
Bakgrund: Den numera stängda gruvan startade 1943 och efterbehandlades på 1990-talet. Höga metallhalter har uppmätts i sjöbotten i Saivatjärnen som utgjorde ett klarningsmagasin. Döda, blyförgiftade sjöfåglar har hittats vid tjärnen. Boliden har genomfört ett pilotförsök till sanering via muddring som inte blev lyckosam.
2) GÄLLIVARE: Nautanens gruvfält.
Förorening: Koppar & andra tungmetaller.
Bakgrund: Fyndigheten utanför Koskullskulle upptäcktes redan 1898. En tid fanns här fem gruvor. Rester från anrikningsverket oroar. Nästan all växtlighet har försvunnit från det i dag sterila området. Här finns länets största läckage av metaller ut till närliggande vattendrag. Prospektering pågår i området.
3) ÄLVSBYN: Laver koppargruva.
Förorening: Koppar.
Bakgrund: Laver är ett övergivet gruvsamhälle, 50 km väster om Älvsbyn. I dag är gruvan vattenfylld. Kvar på platsen finns upplag med sulfidhaltig anriktningssand. Metaller har läckt ut i Piteälven. Boliden har ansökt om att få återuppta gruvbrytning, men har inte fått något tillstånd. Frågan ligger på högsta förvaltningsdomstolens bord.
4) KIRUNA: Ala Lombolo.
Förorening: Kvicksilver.
Bakgrund: Sjön Ala Lombolo ingår i Torneälvens källflöde. På 1990-talet upptäcktes det att all fisk var borta och att sjön innehöll miljögifter. Stora mängder kvicksilver har hittats i sjöbotten, men också zink, koppar, bly, molybden och kadmium. Sanering har försenats av upptäckten av dumpad ammunition och granater på sjöbotten. Sedan det avlägsnats är det nu möjligt att genomföra en muddring.
5) LULEÅ: SSAB Luleå.
Förorering: Bland annat PAH (Antracen, Naftalen, Benso(a)pyren).
Bakgrund: 1940 bildades Norrbottens järnverk, vars industriområdet ligger kvar i Svartöstaden. Järn- och ståltillverkningen har orsakat att en mängd föroreningar spridits i närområdet. SSAB antog 2019 en handlingsplan för att undersöka och åtgärda förorenade områden.
6) BODEN: Bodensågen AB.
Förorening: Arsenik.
Bakgrund: 1955 grundades företaget Bodensågen AB. Verksamheten i Moråsområdet pågår fortfarande. Rester från träimpregnering har gett upphov till föroreningar av arsenik och kreosot. Läckage har hittats i närliggande vattendrag. En studie har genomförts 2019 och 2020, men någon sanering har inte kommit igång.
7) BODEN: Bangård.
Förorening: PAH.
Bakgrund: Tre delområden identifierades redan 2009. Det handlar om en rad miljögifter, bland annat kreosot, i bangården och vid SJ:s verkstäder. Efterbehandling av ett delområde startades 2017, men avbröts när det visade sig att föroreningen var mer omfattande än väntat. Trafikverket och Boden kommun har planer på att återuppta saneringen.
8) PITEÅ (Yttre fjärden).
Förorening: PAH.
Bakgrund: Här finns en av Norrlands kända fiberbankar som består av träfiber och cellulosa. I Munksund handlar det om industriutsläpp från såg- och pappersindustri som innehåller om kemiska föroreningar. Området tillhör riskklass 1b och är i behov av akuta åtgärder.
9) BODEN: FFV-tvätten.
Förorening: Klorerade lösningsmedel.
Bakgrund: Vid den gamla tvätten i Boden har det hittats stora mängder av tvättkemikalien perkloretylen i marken. Det bedöms inte utgöra någon risk för människor som bor i området. Ett delområde schaktsanerades 2017. Statens geologiska undersökning (SGU) genomför ett pilotförsök som ska vara slutfört i december 2021.
10) PORJUS: Porjus smältverk.
Förorening: Arsenik, bly och nickel.
Bakgrund: 1916, två år efter att kraftverket i Porjus kommit igång, startade AB Porjus smältverk. Produktionen av tackjärn och järnlegeringar pågick till 1958. Där smältverket en gång låg finns i dag ett villaområde. Höga metallhalter har hittats i grundvattnet, men ytterligare provtagning behövs för att förvissa sig om att boende inte utsätts för föroreningen.
11) ARVIDSJAUR: Arvidsjaurs träimpregnering AB.
Förorening: PAH.
Bakgrund: Kreosot användes som impregneringsmedel mellan åren 1954-1970. Efter det övergick företaget till att använda sig av CCA-medel som består av en blandning av koppar, krom och arsenik. Två studier har genomförts i området, men de behöver fördjupas.
12) ARVIDSJAUR: Arvidsjaurs handelsträdgård.
Förorening: DDT.
Bakgrund: Mellan 1935-1966 bedrevs här odling i växthus och friland. DDT användes som bekämpningsmedel. I dag ligger fastigheten i ett villaområde. Vid provtagningen 2021 hittades föroreningar som väntar att bli åtgärdade.
13) ARJEPLOG: Nasafjäll silvergruva.
Förorening: Bly.
Bakgrund: På 1600- och 1700-talet pågick silverutvinning i Nasafjället som ligger nära gränsen mot Norge. Totalt utvanns 970 kg silver och 276 ton bly. Området har avrinning både i Sverige och Norge. Läckaget innehåller med höga halter av arsenik, bly och zink.
14) ARJEPLOG: Pleutajokk.
Förorening: Bly och uran.
Bakgrund: I början av 1980-talet ville LKAB bryta uran i Arjeplogs kommun. Spåren efter provbrytningen finns kvar. Vatten som rinner från den lilla gruvsjön innehåller både bly och uran. Tillsynsansvar ligger på Strålskyddsmyndigheten och Länsstyrelsen.
15) LULEÅ: Karlshälls träsliperi.
Förorening: Kvicksilver.
Bakgrund: En kilometer, norr om Karlsvik, ligger stadsdelen Karlshäll. Mellan 1912-1962 fanns här ett träsliperi. Under de senaste åren har ett kvicksilverförorenat område sanerats för att förhindra att giftet sprids ut i Bottenviken. Naturvårdsverket bekostar arbetet med ett bidrag på 160,5 miljoner kronor.
16) KALIX: Båtskärsnäs träimpregnering.
Förorening: Dioxin.
Bakgrund: Sedan 1870-talet har det funnits en sågverksindustri i området. På 1950-talet impregnerades virket med Dowicide-G som innehåller pentaklorfenol och dioxin. På 1960-talet lades arbetet ned. 2017 genomfördes en åtgärd för att ta hand om föroreningen, men i samband med den hittades mer dioxin på ett större djup som väntar på åtgärder.
17) BODEN: Nordbergs träimpregnering.
Förorening: Arsenik.
Bakgrund: På den numera nedlagda sågen har bland annat kreosot hittats. Det finns en risk att gifterna ska spridas. En huvudstudie avslutades 2011. Luleå tekniska universitet ingår i ett forskningsprojekt som undersöker möjligheten att binda arseniken i marken med hjälp av järn. Det skulle kunna bli betydligt billigare än att frakta föroreningen till en deponi.
18) KALIX: Jonitex-fabriken.
Förorening: Arsenik.
Bakgrund: Tillverkningen av fiberskivor pågick från 1929 till i början av 1950-talet. Skivorna impregnerades med zink och arsenik. Processvattnet släpptes orenat ut i Törefjärden. Här finns förorenat sediment. Det är oklart vem som bär det ekonomiska ansvaret för sanering.
19) KALIX: Nordindustri verkstads AB
Förorening: Olika tennföreningar.
Bakgrund: Sex kilometer från Kalix ligger Risön, där varv byggdes upp i slutet av 1800-talet. Nordindustri Verkstads AB (1964-1986) köpte en av de nedlagda lokalerna. Här behövs en utredning av omfattningen för utsläppet av lösningsmedel, men i nuläget bedöms det inte finnas någon risk för boende i området.
20) KIRUNA: Trädgårdsfirma B Pettersson.
Förorening: DDT.
Bakgrund: Spåren efter en gammal plantskola sprider oro. I dag används fastigheten till bostäder, vilket innebär en ökad risk för exponering. I marken finns risk att bekämpningsmedel som DDT och Roundup kan påträffas, men omfattningen är inte utredd.