Strax efter klockan 16 på onsdagen klubbade riksdagen genom lagändringen som gör det möjligt för ensamstående kvinnor att skaffa barn genom assisterad befruktning i Sverige. Tidigare har det varit förbehållet heterosexuella och lesbiska par.
Kristdemokraterna och Sverigedemokraterna var emot förslaget och hänvisade flera gånger till Barnkonventionen, och barnens rätt till båda föräldrarna.
– Den här lagen sätter vuxnas längtan efter barn framför barnens rätt till föräldrar, sade Emma Henriksson (Kd).
Hon kallade det för "djupt olyckligt".
– Vi ska inte stimulera att barn ska sakna pappor redan från första början, sade Henriksson.
Vänsterpartiet skrev den första motionen i ärendet redan 1985.
– Det är hög tid att förstå och att se att familjer ser olika ut, sade riksdagsledamot Karin Rågsjö för Vänsterpartiet under riksdagsdebatten.
Nadja Nilsson, ordförande för RFSU i Luleå tror att det här kommer bidra till en jämlikare familjebildning.
– Kvinnor som vill vara ensamstående förälder slipper en hög kostnad och slipper åka utomlands. Tvåsamheten är en stark norm. I stort betyder det att det blir en mer jämnlik syn på vilka som får bli föräldrar, säger hon.
RFSU:s förbundsordförande Kristina Ljungros kallar det för historiskt.
– Det är jättestort. Det är många som har jobbat för det här länge. Det är ett sätt att erkänna andra familjer. Det finns redan barn i Sverige som existerar genom det här, det handlar inte bara om de som komma skall, säger Kristina Ljungros, som har sina rötter i Luleå.
Tror du att det blir en babyboom nu?
– Det tror jag. Det kommer bli en tillströmning av personer som väntat.
Norrbottningar som funderar på att skaffa barn den här vägen hänvisas till Umeås universitetssjukhus och IVF-kliniken. Där är man beredd på att få fler patienter.
– Det är svårt att säga hur mycket större efterfrågan blir men de kommer få slåss om de spermier som finns tillgängliga i vår spermiebank. Vi har inte tillräckligt gott om donerade spermier och därigenom en väntetid till behandlingar för många par, säger Nils-Gunnar Solensten, medicinskt ledningsansvarig på kliniken.
Just nu är det ungefär ett års kötid för de som väntar på behandling.
– Det är viktigt att ta upp frågan att om vi ska kunna erbjuda ytterligare en stor patientgrupp behandling behöver vi fler donatorer. Man har nationellt varnat för en akut brist på spermier i och med det här, säger han.
Kan vem som helst donera spermier?
– Man måste vara mogen, myndig och bedömas som kapabel att förstå vad det innebär. Med en lägsta ålder på cirka 23 år och en högsta ålder på 45 år. Mannen ska vara frisk i grunden och gärna ha egna barn, säger Nils-Gunnar Solensten.
Lagändringarna börjar gälla den 1 april.