Läkande konst på Livstycket

- Trädet är en symbol för det samhälle min familj lever i, berättar Bakary Sisay. Han har bott i Sverige i 14 år och han är full av beundran inför Livstycket, ett Tensta-baserat kunskaps- och designcenter, där personer från hela världen arbetar med kreativt skapande. - I Gambia var jag elev hos en konstnär, där lärde jag mig att teckna och måla. Nu är jag på Livstycket varje dag, säger han och tar plats vid det dukade bordet i utställningen. Bredvid honom sitter Livstyckets grundare Birgitta Notlöf. Hon stryker med handen över tyget Väskan i rött, vitt och svart som klär stolarnas dynor. - Det här mönstret är viktigt för mig, säger hon. - När man träffar människor som flytt får man höra hur de tvingats lämna allt - sina släktingar, sina hus och sina saker. Det de kunnat ta med sig ryms i en väska. Notlöf har hört många sådana berättelser. Till vardags leder hon arbetet på den ideella föreningen Livstycket där teoretisk språkundervisning och studier i det svenska samhället kombineras med praktiska, konstnärliga studier. Föreningen samlar deltagare från hela världen, många av dem flyktingar. De uppmanas ofta att teckna ner mönster och bilder från sina hemländer, motiv som sedan används i de hantverk som Livstycket säljer i sin butik i Stockholmsförorten Tensta. - Att uttrycka sig kreativt kan vara en helande process, säger Notlöf och berättar om en man som torterats i fängelse i Irak och som gick på föreningens svenskalektioner. Eftersom han hade svåra upplevelser bakom sig hade han koncentrationsproblem. Men det visade sig att han målade. Livstycket ordnade en utställning av de mörka, abstrakta målningarna. - Till en början gick mannen med nedböjt huvud, sedan såg vi hur han blev rakare och allt mer stolt, berättar Birgitta Notlöf. Utställningen på Svenskt Tenn kallas Om jag får vara Frank med dig. Den tar avstamp i att en grupp elever från Livstycket i höstas arbetade med Josef Frank som tema. Franks gärning som arkitekt och formgivare studerades, och även hans liv som judisk flykting - Frank emigrerade 1933 till Sverige undan nazismen i hemlandet Österrike. Eleverna läste även om Svenskt Tenns grundare Estrid Ericson som var en av landets tidiga kvinnliga företagsledare och som hade ett stort intresse för form och hantverk från andra kulturer. - Det finns många gemensamma beröringspunkter, konstaterar Birgitta Notlöf. På väggen på Svenskt Tenn hänger nu de teckningar som bildat grund för mönstren som förts över till tyg, porslin, glas, kuddar och lampskärmar i utställningen. Från den inre väggen lyser handbroderade fotpallar i svart och grått. Mot fönstret hänger en kaskad av broderade lampskärmar, inspirerade av Franks tyg Gröna Fåglar som i original finns på en fåtölj på utställningen. Mönstret Väskor pryder både en kakform, kuddar och väskor. Och Bakary Sisays träd dominerar en del av en långvägg. - Vi är otroligt stolta över utställningen och över att kunna bjuda in nya formgivare, konstaterar Lisa Wikfeldt, marknadskoordinator på Svenskt Tenn.

Läkande konst på Livstycket

Det stora lövträdet växte i Bakary Sisays hemby Bintang i Gambia. Det var en plats där människor brukade samlas för att be.Nu har det, i tecknad form, blivit mönster på ett tyg som i föreningen Livstyckets regi visas på Svenskt Tenn i Stockholm.