När vi har stampat av oss snön på stenbron går vi in i stugvärmen. Kyrkstugan har varit i Ebbas numera bortgångne make Martin Hanssons släkts ägo sedan 1817.
Ebba ställer ifrån sig korgen med kaffe och fyra sorters kaffebröd som hon bakat till jul. Hon tänder adventsljusstaken som står i fönstret och två levande ljus på bordet framför.
Julstämning
På väggen hänger en gammal julbonad och här och där på skåp och mindre bord står glada jultomtar och myser. Det råder härlig julstämning både inomhus och utomhus i kyrkbyn i Gammelstad. Här tillbringade Ebba och Martin många julaftnar till dess att Martin drabbades av en stroke och lämnade Ebba ensam. Sedan dess har hon inte förmått sig att komma hit. Men hon minns med glädje:
- Vi var bönder med upp till 20-talet kor och ungdjur. När vi slutade med det och gjorde oss av med korna så började vi åka hit på julaftonskvällen efter firandet med barn, barnbarn och barnbarnsbarn. Vi sov över i lucksängen och gick i den första julottan här i Nederluleå kyrka. Det hade alltid varit vår dröm och det var så jättemysigt. Kyrkstugan är en oas.
Vänner för livet
Ebba och Martin vistades i stugan året runt och öppnade den för turister och andra som kom för att uppleva världsarvet Gammelstads kyrkby.
- Vi bjöd många på kaffe också. Jag är ingen matmamma men jag tycker mycket om att baka och kan bjuda på det jag gjort. Vi fick många vänner för livet bland de som kom. Kvinnan i ett par från England ville ha recept på mina Seskarökakor. Jag visste inte vad hjorthornssalt heter på engelska. Martin och jag försökte teckna horn i pannan. Till slut skrev kvinnan upp ordet hjorthornssalt och skulle köpa det i en svensk affär, berättar Ebba leende.
Ett långt liv
Ett par från Trollhättan som
besökte hennes och Martins kyrkstuga bjöd dem hem till sig.
- Vi besökte dem och de besökte oss.
Martin och Ebba Hansson gifte sig 1947 vid 23 respektive 21 års ålder och fick ett långt liv tillsammans på sin bondgård vid älven i Bälinge. Ebba flyttade från sin hemby Alviksträsk, sju kilometer bort.
Föräldrarna dog
- Vi kände varandra från det att vi var små och började titta lite mer på varandra när jag var 16 år.
Martins båda föräldrar hade dött när han var bara fem år gammal, mamman i tuberkulos och pappan i bukhinneinflammation. Martin och hans två systrar omhändertogs av olika släktingar. Martin växte upp hos en moster.
Ebba och hennes tre systrar växte i sin tur delvis upp med sin farfar och en farbror.
- Mormor blev änka tidigt och mamma och pappa flyttade till henne i Bälinge. Vi blev kvar i Alviksträsk. Farbror var baptistpastor och jättefin, han fanns där för oss i pappas ställe.
Två söner
Ebba hade lärt upp sig i familjens jordbruk i Alviksträsk och kunde mjölka och utföra alla andra sysslor när hon blev bondmora i Bälinge. Hon blev snart mor. Martin och hon fick två söner: Ola, nu 62 år, som i sin tur har två barn och fyra barnbarn. Börje, nu 59 år, som har två barn och fyra barnbarn.
- Ola bor granne med mig här och Börje bor också nära här i Bälinge. Det är väldigt roligt, säger Ebba Hansson.
Martin gick bort på sommaren för ett och ett halvt år sedan, vid 86 års ålder. Det var en väldigt stor sorg för Ebba men hon är förvånad över hur pass bra hon ändå har klarat att leva vidare. Hon berättar om hur hon arbetar på gården, nu också med de sysslor som Martin hade hand om så länge han var frisk.
Till bagarstugan
- Arbete är livet. Jag tycker om att arbeta och har fått vara frisk så att jag orkar. Det är jag så tacksam över. Oj, vad mycket ved Ola och jag har kapat, säger hon.
Hon berättar med stor glädje om hur hon varje vår städar sitt stora hus på gården och flyttar ut för att bo i bagarstugan i stället fram till långt in på hösten.
Bagarstugan städas förstås också innan inflyttningen.
- I april börjar jag gå dit. Jag tar ner gardinerna och sopar väggar och tak till att börja med. I juni när jag har städat båda husen färdigt så flyttar jag till bagarstugan. Där finns varken vatten eller avlopp men det gör inget. Det är så roligt att flytta dit, säger hon.
Traditionella rätter
Nu ser hon fram emot julfirandet. Hon har pyntat sitt hus och bakat en massa olika sorters kakor och bullar.
- Jag har alltid bakat. Till jul gör jag anisbröd, saffransbulla och en massa kakor. Maten har jag inte lagt ner lika mycket tid
på. Det har blivit rätter som sillsallad, köttbullar och inlagd sill, precis det traditio-nella.
Hon tror att hon kommer att tillbringa julaftonen hos ett barnbarn i Antnäs. Julklappar blir det i första hand till barnen.
Ebba Hansson har stickat mycket och skickat en massa sockar till barnhemsbarn i bland annat Ryssland, Rumänien och Polen.
- Mina barnbarnsbarn vill nog ha roligare klappar än mina sockar, säger hon.
Går med julbröd
Hon är osäker på om det blir någon julotta i kyrkbyn för hennes del i år. Sedan Martin gick bort brukar Ebba följas med andra änkor i byn.
- En väninna miste sin man lite tidigare än jag miste Martin. Vi hade brukat umgås mycket som par. Nu ligger våra män i gravar bredvid varandra. Vi åker och besöker gravarna och sedan brukar vi fika i kyrkstugan. Ofta ber jag fler kvinnor att komma och fika, säger Ebba.
Hon ska också gå med julbröd till en syster som bor på Ingridshem och till några sjuka och orkeslösa medmänniskor.
- Det är roligt att ge. Men framställ mig inte som en ängel, för det är jag inte, säger Ebba Hansson och ler - änglalikt.