Kerstin Möller var en omtyckt diakonissa i Luleå stift i drygt 40 år, en medmänniska omtyckt av många och kallad ”ett vardagshelgon” när hon slutade 1992.
Lotta Finstorp flyttade in i residenset som landshövding i början av året. Hon blev då första kvinna på den posten, efter de 29 män som varit utsedda sedan Norrbotten blev eget län för 211 år sedan.
– Verkligen på tiden med en kvinna, konstaterade hon.
Åsa Nyström blev biskop i Luleå stift för tre år sedan. Också hon blev då första kvinna i det ämbetet, efter åtta män sedan stiftet instiftades för 117 år sedan.
Hon är lite trött på frågorna om att vara första kvinna, men skojar:
– Nån sa att då slipper jag i alla fall andra frågor …
De båda blir förstås en del av Luleås historia.
I den ingår en annan som var verksam inom Luleå stift, nämligen diakonissan Kerstin Möller. När hon slutade sin mer än 40-åriga gärning vid allhelgonahelgen 1992 hade NK rubriken ”Ett vardagshelgon avtackas”.
”Syster Kerstin” var känd för att verkligen lyssna på människor i den stad där hon var född och verkade, och det hon fick höra gjorde tydligt för henne hur samhället förändrades:
”På 1950-talet var fattigdomen det vanligaste bekymret, på 1990-talet ensamheten.”
Delvis samtida med Möller var Ann-Marie Israelsson, kvinnan bakom Teknikens Hus på Porsön. Som rekryteringsansvarig vid Tekniska högskolan i slutet av 70-talet började hon jobba för ett teknikcentrum som kunde väcka de ungas intresse för naturvetenskap och teknik.
Hennes kamp resulterade i det hus som öppnade i maj 1988 och första året lockade 175 000 besökare. Sedan dess har Teknikens Hus varit ett av Norrbottens mest populära besöksmål och blivit flerfaldigt belönat.
Ann-Marie Israelsson blev 1991 första kvinna att bli teknologie hedersdoktor vid Högskolan.
Också många andra har varit viktiga för unga Luleåbors lärande.
Karolina Bodell var stans första folkskollärarinna, anställd 1862 som ansvarig för Luleå folkskolas avdelning för flickor.
Elina Benckert och Ester Lönnegren startade 1875 Luleå elementarläroverk för flickor. Benckert var Luleåbo och bara 22 år, men blev kvar som lärare och föreståndare till 1909.
Elina Benckert, sittande t v, 1898 med Siri Holm, sittande t h, och andra kolleger vid Luleå elementarläroverk för flickor – skolan som hon var med och startade som 22-åring.
Hon efterträddes av Anna Svensson, skolans föreståndare tills den blev Luleås kommunala flickskola 1933.
En annan trotjänare vid skolan var Märta Bucht, lärare 1907-1948. I lokalavdelningen av Landsföreningen för kvinnors politiska rösträtt var hon ordförande från 1908 tills målet var nått 1920/1921. Hon var även en av tolv svenska delegater vid bildandet av Internationella kvinnoförbundet för fred och frihet i Zürich 1915.
Märta Bucht 1907, det år då hon började som lärare vid Luleå elementarläroverk för flickor, ett jobb som hon fortsatte med till 1948.
Märta Bucht är en av de fyra kvinnor som hedrats med sina namn på de broar som går över Lulsundskanalen. Övriga är Siri Holm, första kvinnan i Luleå stadsfullmäktige, samt Linda Fagerlin och Lotten Burman, de första kvinnorna i Luleås fattigvårdsstyrelse och båda engagerade i bland annat Luleå fruntimmersförening.
Initiativet till den föreningen tog Clementine Roos, första landshövdingefrun i residenset. Den
6 juli 1857 bildades den förening vars syfte var ”att understödja sådane medmenniskor, som råkat uti fattigdom och befinna sig oförmögna att försörja sig och de sina”. Män var ordförande i föreningen i många år, men nämnda Lotten Burman var vice ordförande i 42 år från 1899.
Luleå fick också en Husmodersförening 1923, med Julia Fernberg som första ordförande.
Fem år senare kom Olga Bardh från Enköping och blev stadsbibliotekarie i Luleå. Hon efterträdde Selma Johansson, som varit Luleås första biblioteksansvariga sedan 1903.
Olga Bardh, stadsbibliotekarie, vid skrivbordet i biblioteket i gamla rådhuset. Sitt tjänsterum hade hon rakt bakom lånedisken. Utanför anas dåvarande mataffären i Bergströmska huset.
Bardh blev kvar till våren 1964, några månader innan Luleå fick nytt bibliotek. Till minne av henne finns Olga Bardh-rummet i Kulturens hus.
En annan inflyttad med stort inflytande var Anna Gustafsson, västgötska som var länsmejerska hos Norrbottens Hushållningssällskap 1892-1925. Som person var hon orädd, handlingskraftig och brett engagerad. Hon utvecklade mjölkhanteringen och la grunden för Norrbottens Producentförening, det som senare blev Norrmejerier. Dessutom höll hon föredrag och kurser inom många områden. Hon blev första kvinna i Norrbottens museiförening, det som senare blev Norrbottens museum, och var med och initierade friluftsmuseet Hägnan, ursprungligen på Gültzauudden.
Anna Gustavsson, här porträtterad 1910, var driftig länsmejerska vid Norrbottens Hushållningssällskap 1892-1925 och la bland annat grunden till dagens Norrmejerier.
Ett gott öga till djuren hade också Boskata-Brita, som på 1860-talet var ”skjutspojke” hos stadens åkare. Om henne har skrivits att hon med ”den allt annat än behagliga rösten" manade på sina springare. Sommartid var hon stadens ko- och hästsökare, duktig på att föra hem djur som varit på rymmen.