Emma Hedlund, Johanna Vestberg, Nova Magnusson och Tovah Parnes har en sak gemensamt. Alla fyra är medlemmar i Pepp, en fristående ideell organisation. Under slogan "framtiden behöver fler kvinnliga ingenjörer" försöker få fler tjejer att bli mer intresserade av att läsa en teknisk linje. I januari började de knyta samman tjejer från gymnasiet med kvinnliga studenter från Luleå tekniska universitet (LTU) i ett mentorsprogram.
– Det finns en bild av att ingenjörsyrket är män som går runt i bygghattar. Målet med Pepp är att informera vad yrket faktiskt kan innebära och vad man kan bli, säger mentorn Emma Hedlund som läser andra året på industriell ekonomi på LTU.
Endast män hade lov att studera på det första universitetet som grundades i Sverige år 1477. Det dröjde nästan 400 år innan en kvinna började studera vid ett svenskt universitet, enligt Universitets kanslers ämbetes (UKÄ) rapport från 2016. Andelen kvinnor som började studera i Sverige ökade gradvis och år 1978 var kvinnor en majoritet – 59 procent av de nybörjarna var kvinnor. Kvinnor är fortsatt en majoritet bland studerade i dag, men inte i Luleå. 44 procent av alla högskolenybörjare på LTU var kvinnor läsåret 2015 och 2016. Men skillnaden är slående när det gäller de tekniska programmen, såväl i riket som i Luleå. Bara drygt 28 procent av dem som tog examen i civilingenjörsprogrammet på LTU vårterminen 2016 var kvinnor. Det har inte heller skett någon större ökning jämfört med vårterminen 1998 då drygt 27 procent kvinnor klarade sin civilingenjörsexamen. Nu har organisationen Pepp tagit saken i egna händer för att försöka vända trenden.
De fyra tjejerna tror att en anledning till att så få kvinnor söker sig till tekniken börjar redan i uppväxten. De menar att tjejer och killar redan som små sorteras in i fack av omgivningen där tjejer premieras som lärare och frisörer medan killar uppmuntras hålla på med datorer och teknik. Könsrollerna som skapas då följer sedan med genom livet.
– Det begränsar ens möjligheter att forma sin egen personlighet, säger adepten Nova Magnusson som går första året på Natur och mattespets på gymnasiet.
Om statistiken beror på uppväxten och könsfördelning i tidig ålder är oklart, men läsåret 2008 och 2009 var bara 6 procent av dem som tog en speciallärarexamen män. Även i gymnasiet är skillnaden stor. Läsåret 2011 och 2012 pluggade tre gånger fler killar teknik. Adepten Tovah Parnes, som läser teknik i gymnasiebyn i Luleå och vill fortsätta studera en teknisk linje efter gymnasiet, känner igen sig. Av 28 elever är fem tjejer.
– Jag tror det är fler män som har teknik som intresse, säger hon.
För mentorerna Emma Hedlund och Johanna Vestberg var inte teknik ett självklart val. Johanna jobbade som frisör innan hon började plugga på komvux och fick upp ögonen för tekniken.
– Båda fick börja på noll och läsa upp alla kurser. Men vi vill visa att det är möjligt att gå andra vägar, man behöver inte läsa en teknisk linje på gymnasiet. Det är inte omöjligt, säger Johanna Vestberg.
De tror att tjejer kan uppleva att all matematik och fysik, som linjen delvis består av, låter tung och att de därför drar sig att söka en teknisk utbildning. Emma och Johanna önskar att de själva hade en mentor när de gick på gymnasiet för att kunna få vägledning och för att ha någon att prata med. Nu hoppas de kunna hjälpa andra tjejer att göra ett val som passar dem.
– Det blir en utomstående part som inte är ens mamma eller syster och som kan vara objektiv, säger Emma Hedlund.
Pepp drog igång i januari och har totalt 22 par med adepter och mentorer. Under halvåret som mentorskapsprogrammet håller på anordnas också inspirations- och företagsträffar med föreläsningar för att tjejerna ska få en bild av vad yrket innebär. Adepterna Nova Magnusson och Tovah Parnes tycker att de redan att fått en klarare bild av universitetslivet och teknikprogrammet. Nova Magnusson menar att hon inte skulle valt bort teknik på grund av att fler män än kvinnor söker sig till utbildningen, men tack vare Pepp har hon blivit mer intresserad av att läsa teknik efter gymnasiet.
– Tidigare hade jag nog tänkt att teknik inte var för mig, utan att egentligen veta så mycket om det, säger hon.
De fyra tjejerna är eniga om att de behövs fler kvinnor inom teknikens värld.
– Mångfald gör arbetsplatsen bättre, säger Johanna Vestberg.