Kvinnliga fackledare upprörda
Kommunens kraftsamling för de varslade industriarbetarna får tre kvinnliga fackordförande att gå i taket.- När männens jobb hotas slår man på stora trumman. När kvinnor blir arbetslösa går det obemärkt förbi, säger Lena Heikka, Lärarnas riksförbund.
"När männens jobb hotas slår man på stora trumman. När kvinnor blir arbetslösa går det obemärkt förbi", säger Lena Heikka, lokal ordförande i Lärarnas riksförbund.
Foto: Kurt Engström
Skilda värderingar
Det massiva stödet för de varslade förvånar tre kvinnliga fackordförande i Norrbotten - Katarina Johansson, länsordförande i Vårdförbundet, Ewa-May Hedenström, lokal ordförande i Lärarförbundet, och Lena Heikka, lokal ordförande i Lärarnas riksförbund.
- Landstingsledningen vill strama åt budgeten och göra sig av med cirka 100 anställda. Men det har inte hörts någonting om kraftsamlingar, krisgrupper eller Jobbakuter. Det här speglar den värdering som tyvärr finns i samhället - att det inte är lika mycket värt att arbeta inom vård, skola och omsorg som att arbeta inom industrin, säger Katarina Johansson.
Enligt henne är detta ett uttryck för den könsojämlikhet som råder.
- De så kallade kvinnojobben värderas inte lika högt - varken status- eller lönemässigt. Att arbeta med människor är inte lika mycket värt som att arbeta med teknik. Det är ett traditionellt synsätt som vi har långt kvar innan vi kommit till rätta med. Varslen inom industrin är naturligtvis väldigt tragiska. Men jobben är lika viktiga för våra medlemmar som för industriarbetare och våra medlemmar gör en lika viktig samhällsinsats, säger Katarina Johansson.
Ilska på skolorna
Lena Heikka berättar att hon har pratat med flera medlemmar som är väldigt upprörda över Karl Petersens utfästelser om extra pengar och stödinsatser med anledning av varslen i industrin samtidigt som det ska sparas i den kommunala skolan och 260 lärare hotas av uppsägning.
- På skolorna är man förbaskade och undrar om de lärare som blir arbetslösa också kan gå till Jobbakuten för att få råd, kompetensutveckling och starta eget-utbildningar. För våra medlemmar finns det minsann inga pengar. Vad är skillnaden? säger hon och konstaterar att det troligen är en genusfråga.
- När männens jobb hotas slår man på stora trumman. När kvinnor blir arbetslösa går det obemärkt förbi.
"Lärarna undervärderade"
Även Ewa-May Hedenström är förundrad över kommunens satsning på industriarbetarna - och ointresse för sina egna lärare.
- Jag höll på att få ett spel när jag läste om det i tidningen. Men lärare är ju ett kvinnoyrke och industriarbetarna är i huvudsak män. Därför är väl lärarna inte lika mycket värda. Att Metall är ett kraftfullt fack och har stort politiskt inflytande spelar förstås också in, säger hon.
Ewa-May Hedenström vill inte ställa olika yrkesgrupper mot varandra men tycker att lärarnas insatser undervärderas.
- Storindustrin är naturligtvis väldigt betydelsefull. Den genererar exportinkomster och ger sysselsättning även till många underentreprenörer. Men lärarna har ett enormt samhällsekonomiskt ansvar. Att försämra skolan kostar enorma belopp. Men effekterna är långsiktiga och syns inte förrän flera år senare. Politikerna tänker kortsiktigt med sina besparingar, säger hon.
Så jobbar vi med nyheter