Kvinnliga fackledare upprörda

Kommunens kraftsamling för de varslade industriarbetarna fĂ„r tre kvinnliga fackordförande att gĂ„ i taket.- NĂ€r mĂ€nnens jobb hotas slĂ„r man pĂ„ stora trumman. NĂ€r kvinnor blir arbetslösa gĂ„r det obemĂ€rkt förbi, sĂ€ger Lena Heikka, LĂ€rarnas riksförbund.

"NÀr mÀnnens jobb hotas slÄr man pÄ stora trumman. NÀr kvinnor blir arbetslösa gÄr det obemÀrkt förbi", sÀger Lena Heikka, lokal ordförande i LÀrarnas riksförbund.

"NÀr mÀnnens jobb hotas slÄr man pÄ stora trumman. NÀr kvinnor blir arbetslösa gÄr det obemÀrkt förbi", sÀger Lena Heikka, lokal ordförande i LÀrarnas riksförbund.

Foto: Kurt Engström

LULEÅ2008-12-11 06:00
Den senaste tidens varsel i LuleÄ (200 anstÀllda pÄ SSAB, 120 pÄ Plannja och 100 pÄ Gestamp hardtech) har föranlett kommunalrÄdet Karl Petersen (s) att utlova extrapengar till en satsning pÄ Jobbakuten enligt LuleÄmodellen. Landshövdingen inrÀttar en krisgrupp och till och med kyrkan gÄr ut och öppnar portarna för att erbjuda samtalsstöd till de drabbade.
Skilda vÀrderingar
Det massiva stödet för de varslade förvĂ„nar tre kvinnliga fackordförande i Norrbotten - Katarina Johansson, lĂ€nsordförande i VĂ„rdförbundet, Ewa-May Hedenström, lokal ordförande i LĂ€rarförbundet, och Lena Heikka, lokal ordförande i LĂ€rarnas riksförbund.
- Landstingsledningen vill strama Ă„t budgeten och göra sig av med cirka 100 anstĂ€llda. Men det har inte hörts nĂ„gonting om kraftsamlingar, krisgrupper eller Jobbakuter. Det hĂ€r speglar den vĂ€rdering som tyvĂ€rr finns i samhĂ€llet - att det inte Ă€r lika mycket vĂ€rt att arbeta inom vĂ„rd, skola och omsorg som att arbeta inom industrin, sĂ€ger Katarina Johansson.
Enligt henne Àr detta ett uttryck för den könsojÀmlikhet som rÄder.
- De sĂ„ kallade kvinnojobben vĂ€rderas inte lika högt - varken status- eller lönemĂ€ssigt. Att arbeta med mĂ€nniskor Ă€r inte lika mycket vĂ€rt som att arbeta med teknik. Det Ă€r ett traditionellt synsĂ€tt som vi har lĂ„ngt kvar innan vi kommit till rĂ€tta med. Varslen inom industrin Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt tragiska. Men jobben Ă€r lika viktiga för vĂ„ra medlemmar som för industriarbetare och vĂ„ra medlemmar gör en lika viktig samhĂ€llsinsats, sĂ€ger Katarina Johansson.
Ilska pÄ skolorna
Lena Heikka berÀttar att hon har pratat med flera medlemmar som Àr vÀldigt upprörda över Karl Petersens utfÀstelser om extra pengar och stödinsatser med anledning av varslen i industrin samtidigt som det ska sparas i den kommunala skolan och 260 lÀrare hotas av uppsÀgning.
- PĂ„ skolorna Ă€r man förbaskade och undrar om de lĂ€rare som blir arbetslösa ocksĂ„ kan gĂ„ till Jobbakuten för att fĂ„ rĂ„d, kompetensutveckling och starta eget-utbildningar. För vĂ„ra medlemmar finns det minsann inga pengar. Vad Ă€r skillnaden? sĂ€ger hon och konstaterar att det troligen Ă€r en genusfrĂ„ga.
- NĂ€r mĂ€nnens jobb hotas slĂ„r man pĂ„ stora trumman. NĂ€r kvinnor blir arbetslösa gĂ„r det obemĂ€rkt förbi.
"LÀrarna undervÀrderade"
Även Ewa-May Hedenström Ă€r förundrad över kommunens satsning pĂ„ industriarbetarna - och ointresse för sina egna lĂ€rare.
- Jag höll pĂ„ att fĂ„ ett spel nĂ€r jag lĂ€ste om det i tidningen. Men lĂ€rare Ă€r ju ett kvinnoyrke och industriarbetarna Ă€r i huvudsak mĂ€n. DĂ€rför Ă€r vĂ€l lĂ€rarna inte lika mycket vĂ€rda. Att Metall Ă€r ett kraftfullt fack och har stort politiskt inflytande spelar förstĂ„s ocksĂ„ in, sĂ€ger hon.
Ewa-May Hedenström vill inte stÀlla olika yrkesgrupper mot varandra men tycker att lÀrarnas insatser undervÀrderas.
- Storindustrin Ă€r naturligtvis vĂ€ldigt betydelsefull. Den genererar exportinkomster och ger sysselsĂ€ttning Ă€ven till mĂ„nga underentreprenörer. Men lĂ€rarna har ett enormt samhĂ€llsekonomiskt ansvar. Att försĂ€mra skolan kostar enorma belopp. Men effekterna Ă€r lĂ„ngsiktiga och syns inte förrĂ€n flera Ă„r senare. Politikerna tĂ€nker kortsiktigt med sina besparingar, sĂ€ger hon.
SĂ„ jobbar vi med nyheter  LĂ€s mer hĂ€r!