1946 stod de nya husen klara på Sandviksgatan 36 vilket gav Luleå en annan profil från södra sidan. Lägenheterna beskrevs som drömvåningar och intresset var stort. I dag har det byggts hus framför men 1946 var utsikten mot vattnet fri.
Många vill bo nära vattnet och i Luleå är den möjligheten större än i många andra städer. Under 1900- och 2000-talet har staden sett ett flertal byggen i centrala Luleå som förändrat strandlinjen och stadsprofilen sett från vattnet. Inte minst har bilden av Luleå från den södra sjösidan ändrats på ett påtagligt sätt och Norrbottens-Kuriren har i alla tider rapporterat om förändringen.
Med rubriken "Jättekomplex ger Luleå nytt ansikte åt sjösidan" beskrivs i juni 1946 stadens färskaste bostäder.
242 personer sökte lägenhet i Riksbyggens stora satsning på Sandviksgatan 36 som i texten beskrivs som "drömvåningar" i ett "pampigt fyravåningskomplex". Insatsen för en trea med kök låg på 1255 kronor. En riktig finnbastu byggdes för de boende, en bastu som trots förutsättningarna blev mycket lyckad.
– Vi var litet pessimistiska vid tanken på att en stockholmsarkitekt skulle rita en sådan specialbetonad sak, bekände Oskar Sandberg vid Svenska Riksbyggen.
I bildtexten till artikeln står att läsa:
"Luleå från sjösidan har alltid förtett en tjusande bild. Stadsbon, som antingen kommer utifrån skärgården eller hamnat på Gråsjälören och kastar ett öga tillbaka mot staden, förundrar sig ständigt på nytt över den vackra bilden, och främlingen som exempelvis har turen att för första gången se stadens husmassa resa sig över vattnet, när han för första gången färdas med båt in genom Tjuvholmssundet och väl rundat Hamnholmen, kan icke undgås att gripas av den vackra bilden."
Södra hamn 1910.
Men det har hunnit rinna mycket vatten under Bergnäsbron sedan dessa Luleåromantiska rader skrevs i Norrbottens-Kuriren.
I februari 2021 flyttade de sista hyresgästerna in Kuststad, Luleås senaste "jättekomplex". En liten bit längre bort finns de så kallade Tutti-fruttihusen vid Södra hamnplan och ytterligare ett steg längre bort finns Luleås största bostadsrättsförening, Hägern. Samtliga har förändrat bilden av Luleå från sjösidan på ett markant sätt under de senaste 50 åren och är på sitt eget sätt en tidsresa i arkitektur.
Oscarsvarv 1928. Uppe till höger i bild ses bryggeriet. I förgrunden Luleå Varv & Verkstäder.
Kvarteret Hägern på Oscarsvarv stod klart 1973. Med sitt läge var det på sin tid motsvarigheten till dagens Kuststadbygge. Kloss vid vattnet och med en magnifik utsikt över stadsfjärden. Här var det hyreslägenheter som byggdes och en som tog chansen att flytta in var Margaretha Andersson.
Margareta Andersson, Hägern
48 år senare bor hon kvar i kvarteret men det ska sägas, det var inte kärlek vid första ögonkastet.
– Jag tyckte inte att det var vackra hus och det tycker jag fortfarande inte. Jag hade aldrig varit i Östtyskland men jag inbillade mig att det var så husen såg ut där, säger Margaretha Andersson.
Men närheten till centrum, möjlighet att cykla till jobbet och givetvis, läget vid vattnet trumfade husens utseende.
Särskilt svårt var det inte att få lägenhet men så var hyrorna lite högre också. Margaretha Andersson beskriver en fin sammanhållning mellan de boende i kvarteret och ett barnrikt område. Det var kvartersfester och vintertid spolades en isbana upp som blev en samlingsplats.
– Det var mycket barnfamiljer som bodde här med barn som var födda på 70-talet, säger hon.
Kvarteret har också spelat en roll i en klassisk familjefilm med premiär 1980, "Vi hade i alla fall tur med vädret", regissören Kjell Sundvalls i dag kultförklarade genombrott. Den kaotiska sommarresan tar sin början vid de röda husen.
De i folkmun kallade "Tutti-fruttihusen" byggdes mellan åren 1990-93 och består av totalt 299 lägenheter. Namnet "Tutti-frutti" sägs ha etablerats av den legendariske nyhetschefen Stig Enbom på Norrbottens-Kuriren och namnet började användas i artiklar för att beskriva vilka hus det handlade om. Husen är delvis målade i pastellfärger och det är bakgrunden till namnet.
Margaretha Andersson har från sin position kunnat följa utvecklingen efter den södra strandkanten och hon gillade det som byggdes upp en bit längre bort.
– Jag tycker det var underbart, jag gillar allt som är nytt. Jag tycker det är jättevackra, särskilt när man kommer in med båt och solen lyser på husen, då blir de alldeles vita, säger hon.
De så kallade Tutti-fruttihusen i Södra hamn byggdes mellan 1990 och 1993. Bilden är tagen 1994.
Hon tycker även om nykomlingen Kuststad med sina 324 lägenheter, kanaler som går in mellan husen och moderna design. Men förslag om att fylla ut i vattnet mellan Södra hamnplan och Oscarsvarv för att bygga ytterligare bostäder är hon inte för.
Det skulle bygga för några av de gamla hus som Kuriren så målande beskrev redan 1946.
– Jag tycker att en del hus där är så fina. Ripanhuset är jättevackert, hamnkontoret och Sveriges radio också. Det ska vara lite blandat, anser Margareta Andersson.
Stadsbyggnadsförvaltningen i Luleå presenterade i början av 2021 ett förslag om hur sträckan mellan det så kallade Teliahuset och Södra hamnplan skulle kunna förändras. I det fallet handlar det om att området skulle göras grönare längs med strandpromenaden och trafiken blir enfilig. Några bostäder finns inte med i deras förslag men politikerna utesluter inte den möjligheten.
Ett mer konkret bostadsprojekt, kanske nästa "jättekomplex" är planerna för kvarteret Fågeln som ligger mellan Teliahuset och vattnet. Redan 2007 drogs planerna upp för bostäder, av NCC och HSB, men projektet har lagts i malpåse när detaljplansprocessen dragit ut på tiden. Ursprungligen omfattade planerna tre flerfamiljshus på tio våningar och 75 lägenheter men hur de kommer se ut om projektet någonsin blir verklighet återstår att se.
Kvarteret Fågeln kan vara nästa projekt att förvekligas på den södra sidan av stadshalvön. Projektet som startade redan 2007 har dragit ut rejält på tiden.
Margareta Andersson har sett området förändras i snart 50 års tid och från sitt fönster, allra längst ut och högst upp i ett av husen på Hägern, kan hon följa både husbyggen och människorna i Luleå.
Tiden går och staden förändras men Luleåbon har alltid sökt sig ut mot, och på, vattnet. Sommar som vinter.
– Det brukar vara mycket folk ute på isen, jag tycker det är härligt, säger Margareta Andersson.