Kusinerna som stred pÄ vÀstfronten
Arthur Riström blev en av de 20 miljoner som stupade i första vĂ€rldskriget.Hans 25-Ă„riga liv tog slut i en drabbning i Frankrike.- MĂ„nga av oss har utvandrade slĂ€ktingar som deltog i kriget, sĂ€ger Karl-Yngve Ă
kerström.
Foto:
SlÀkten Risstrom, som den engelska varianten blev för Riström frÄn PrÀstholm, har i Australien vuxit till 400 Àttlingar och utmynnat i en slÀktkrönika som tecknar "risstrommarnas" historia frÄn utvandringen pÄ 1850-talet.
Brev frÄn slagfÀltet
Det Àr i denna slÀktkrönika som det berÀttas om alla Risstroms som deltog i de stora krigen för sitt nya fosterland. DÀr finns ocksÄ breven hem frÄn slagfÀltens Europa.
- Som soldater under primitiva förhÄllanden var australiska förband oövertrÀffade men de brydde sig inte mycket om traditionell militÀr disciplin. Det blev mÄnga kollisioner med brittiska officerare av traditionell överklass, sÀger Karl-Yngve à kerström.
TvÄ kusiner
I slÀkten Riström frÄn RÄnebygden fanns tvÄ kusiner som deltog pÄ brittisk sida i första vÀrldskriget. Stan Ristrom var en av dem och han tillhörde en australisk bataljon i Frankrike.
- Det var naturligt för den andra generationen födde i Australien att stÀlla upp nÀr man upplevde att brittiska imperiet var hotat. Flera av Stans kusiner lÄg som frivilliga vid VÀstfronten, sÀger Karl-Yngve à kerström.
Alla kom inte hem till Australien igen. Stans kusin Arthur stupade knappt tvÄ mÄnader innan stillestÄndet och ligger begravd pÄ krigskyrkogÄrden vid Bellicourt tillsammans med 305 andra australier.
- Det finns flera brev frÄn soldaterna bevarade. De Àr typiska soldatbrev, skrivna med blyerts och svÄrlÀst skrivstil i troligen obekvÀma stÀllningar. De har under Ären blivit kraftigt tummade. Banden med nÀra och kÀra var viktiga. Samtidigt kÀnde soldaterna vid fronten krav pÄ sig att vara tÄliga och inte oroa sina anhöriga, sÀger Karl-Yngve à kerström.
Fick tÄrar i ögonen
Det skrevs inte i breven om massanfallen genom leran under vÄldsam artillerield, om kulspruteelden som tÀckte ett taggtrÄdsfyllt och minerat ingenmansland. Döden förtrÀngdes.
- Brevcensuren sÄg ocksÄ till att hemmafronten inte fick veta sÄdant som kunde sabotera stridsmoralen eller avslöja krigshemligheter.
Karl-Yngve à kerström har gÄtt pÄ djupet i sin australiska slÀkts historia och om de unga mÀnnen som hamnade i det stora kriget.
- Jag fÄr tÄrar i ögonen nÀr jag ser Stans skolfoto frÄn 1890-talet, en liten skola som vi besökte för nÄgra Är sedan. Flera av pojkarna lÀt vÀrva sig och flera stupade.
Metodister och helnykterister
Ăven om soldatbreven censurerades, sĂ„ ser Karl-Yngve Ă kerström hur kaoset vid fronten skiner igenom och hur lĂ€tt en menigs soldatliv vĂ€gde. Mitt i kriget finns ocksĂ„ klassamhĂ€llet, klasskillnaderna mellan befĂ€l och meniga.
- Soldatens familj och fasta punkt blir det egna förbandet. MÄnga sÄrade lÄter sig skrivas ut halvlÀkta till elÀndet vid fronten av lojalitet med sina kamrater och tryggheten bland dem.
Det var tre bröder som utvandrade frÄn PrÀstholm i mitten av 1800-talet och bosatte sig i Australien, Nya Zeeland respektive Kalifornien efter nÄgra Är till sjöss pÄ smÄ fartyg i Söderhavet.
- De blev farmare, hantverkare eller affÀrsmÀn och fullföljde frikyrkoarvet frÄn Norrbotten och axlade ansvarsfulla uppgifter inom metodistkyrkan. De flesta var helnykterister och deras avkomlingar Àr sÄ Ànnu i dag, sÀger Karl-Yngve à kerström som deltagit i en av Risstrom-slÀktens Ärliga trÀffar.
BAKGRUND
Första vÀrldskriget kallades av sin samtid det stora kriget och var en vÀrldsomspÀnnande militÀr konflikt frÄn den 28 juli 1914 till den 11 november 1918.
Kriget utkĂ€mpades mellan Ă„ ena sidan centralmakterna, med Tyskland, Ăsterrike-Ungern, Osmanska riket och Bulgarien, och Ă„ andra sidan ententen med bland annat Storbritannien, Frankrike, Ryssland (fram till freden i Brest-Litovsk Ă„r 1918) och Italien (frĂ„n Ă„r 1915). USA intrĂ€dde i kriget 1917 pĂ„ Ententens sida.
Kriget hade sin direkta bakgrund i skotten i Sarajevo, dÄ den serbiske nationalisten Gavrilo Princip sköt ihjÀl den österrikiske Àrkehertigen och habsburgska arvtagaren Frans Ferdinand pÄ en gata i Bosniens huvudstad Sarajevo.
FrĂ„n Ăsterrike-Ungerskt hĂ„ll framfördes hĂ„rda krav till Serbiens ledning, bland annat om att Ăsterrike-Ungern skulle fĂ„ skicka representanter till mordutredningen. DĂ„ Serbien vĂ€grade att möta alla krav förklarade man landet krig den 28 juli 1914.
Första vÀrldskriget ledde till upp emot tjugo miljoner militÀra och civila dödsoffer och fick stora politiska konsekvenser i frÀmst flera lÀnder i Europa och Mellanöstern.
Var skulden och orsaken till krigsutbrottet ligger har diskuterats intensivt. I en av artiklarna till fredstraktaten, artikel 231, slog segrarmakterna fast att det var Tyskland som ensamt var ansvarigt för kriget och dess följder.
SĂ„ jobbar vi med nyheter