"Vi har rätten att må bra i våra egna kroppar"

Många kvinnor drabbas men få kan få hjälp när klimakteriebesvär uppstår. Snart öppnar Sara Turtola länets första mottagning med målet att ge stöd och sprida kunskap som vården ofta saknar.

Sara Turtola har spenderat mycket tid i Ritsem så att fjället Áhkká får pryda väggen i yogastudion var självklart. Hon är även certifierad skogsbadscoach.

Sara Turtola har spenderat mycket tid i Ritsem så att fjället Áhkká får pryda väggen i yogastudion var självklart. Hon är även certifierad skogsbadscoach.

Foto: Thomas Lövgren

Luleå2022-01-04 11:00

Sara Turtola tar emot i lokalen på Kronan som ska bli hennes bas. I det största rummet har hon lagt ut yogamattor och längs väggarna väntar tavlor på upphängning. Under hösten 2020 gick Sara Turtola med funderingar på att utöka sitt företag Fjelliv AB som hon startade för att jobba som bemanningssjuksköterska, men även utvecklats inkludera träning och friskvård.

– Dels ville jag utveckla löpcoachandet som är min stora passion men så fick jag tips om kursen "Stark genom klimakteriet" som hålls av träningsprofilen Monika Björn, säger Sara Turtola.

Sara Turtola blev förvånad över hur medryckt hon kände sig av det hon lärde sig på kursen.

– Jag blev helt fast. Det var verkligen "Wow, det här vill jag jobba med".

De saker som Monika Björn berättade var ögonöppnande.

– Allt från de symtom som finns, vad som händer med kroppen vid klimakteriet och hur kunskapsluckorna i vården påverkar oss, säger Sara Turtola.

– Jag kände att vi ska också ha rätt att må bra under den här tiden.

Hon berättar att många riskerar att bli feldiagnoserade, bland annat då det i Sverige bara finns två godkända symtom för klimakteriet – vallningar och torra slemhinnor.  

– Men symtomen kan även vara allt från dålig munhälsa till led och muskelvärk, psykiska besvär, håravfall och försämrad hudkvalitet.

En utredning publicerad av Socialstyrelsen i oktober 2021 visade att behandlingen vid klimakteriebesvär varierade över landet och den vanligaste insatsen var hormonbehandling, även om vissa vårdcentraler erbjöd andra insatser. Många kvinnor kände sig oförberedda och det tog lång tid innan de fick rätt hjälp. Just hormonbehandling är en väsentlig del av hjälpen vid klimakteriebesvär, men i sig självt är den inte tillräcklig, menar Sara Turtola.

– Som samhället ser ut i dag vill många kvinnor ha snabb hjälp, men det räcker tyvärr inte med hormoner. Det krävs oftast en livsstilsförändring som tar tid och kan innebära både toppar och dalar.

Hon har också tagit del av erfarenheter där kvinnor i det närmaste blivit utskrattade när de sökt hjälp.

– Bilden är att klimakteriet är något som bara ska stås ut med och genomlidas. Men varför ska vi lida? Vi har rätten att må bra i våra egna kroppar.

Under det gångna året har hon använt sina nyförvärvade kunskaper för att hjälpa kvinnor som har svårt att orientera sig i klimakteriet. Hon berättar att hennes 23 års erfarenhet som IVA-sjuksköterska är väldigt nyttig när det gäller att dra gränser.

– Det finns ju tillfällen där besvären kan bero på annat än klimakteriet, som andra sjukdomstillstånd. Då kan jag uppmana kunden att söka hjälp i vården istället.

För Sara Turtola handlar det om att hjälpa kvinnorna att skapa en struktur när vardagen blivit kaosartad.

– Jag hjälper dem med att strukturera upp allt från privatliv, jobb och symtom till att peppa dem när de ska söka hjälp.

Hon berättar om kvinnor som tycker att kroppen slutar svara på träning, blir stressade och tränar ännu mer.

– Sen äter de sämre och sover sämre. Då behöver man bryta upp det och ta en del i taget, säger Sara Turtola.

– Jag har dels gett dem den kunskap som inte riktigt finns i hälso- och sjukvården, om man inte fördjupar sig, dels kan de som har mycket symtom få så stora problem att de i princip behöver hjälp att styra upp sina liv.

Planen är att öppna mottagningen i början av februari.

Klimakteriet

Klimakteriet, även kallat övergångsåldern, är ett skede i livet som inträffar när äggstockarnas funktion minskar, mensen försvinner och kroppens hormonbalans förändras när mängden östrogen minskar. I Sverige inträffar detta genomsnittligen vid 51 års ålder, men det är vanligt att mensen upphör före detta. Symtomen varierar från person till person. Källa: 1177.se

Så jobbar vi med nyheter  Läs mer här!