Det var på nyårsdagen som Håkansson twittrade de numera bevingade orden som reetweetats 456 gånger. Antagligen ännu fler när ni läser den här artikeln.
"Fick just veta att 2013 är det första året sedan 1987 med fyra olika siffror. Det ger såna perspektiv att jag tror jag måste vila en stund".
Vi börjar med en sportfråga, Johan: Hur känns det?
- Jäkligt skoj. Men det är en skum känsla att se något man skrivit liksom få ett eget liv.
Var fick du din "supertweet" i från egentligen?
- Jag såg att en kompis, Anders Berg, hade filurat ut det på Facebook. Det var strax efter tolvslaget på nyårsafton. Jag tyckte det var fyndigt, skrev min lilla tweet och gick och la mig. När jag vaknade var den retweetad av över hundra personer. Helt overkligt. Nu är den snart uppe i 500.
Det är inte första gången ett av dina tweets fått stor uppmärksamhet. Berätta.
- Ja, vad är det som händer, egentligen? För några veckor sedan skrev jag en tweet om att ordet "hen" hade använts i en hovrättsdom. Tydligen var det första gången någonsin som ordet användes inom rättsväsendet och det blev en viss uppståndelse. Även den fick drygt 400 retweets och var upphov till flera artiklar.
Om du sätter twittrandet i ett sammanhang - kan det vara på väg att slå ut Facebook eller är det en fluga som kommer att dö ut?
- De kommer att fortsätta leva sida vid sida. Facebook är vänner emellan. Mer socialt. Twitter är hela världen och mer lämpad för att sprida information. Ett utmärkt verktyg för journalister och något som jag tror alla tidningar måste bli bättre på att använda.
Till sist - har du någon klassisk tweet på gång redan i dag?
- Ingen aning. Det är ju det som är så knäppt: de tweets man själv tycker har varit briljanta har mötts med total tystnad. Men plötsligt händer det. Det gäller att träffa något svårgreppbart där ute. Twitters själ, om du så vill. Och när det väl händer är det jäkligt skoj.